Går det att säga att vi köper för mycket saker? Ur en miljösynpunkt är svaret definitivt ja. Förutom att tillverkningen av alla grejer vi samlar på oss utarmar jordens resurser och bidrar till klimatförändringen hamnar varje år ungefär tio miljoner ton plast i världshaven. Men går det att säga att vi även ur en rent privatekonomisk synvinkel köper för mycket saker?

Enligt grundkursen i nationalekonomi är svaret på frågan nej. Vi är rationella individer med fullständig information som är kapabla att fatta de ekonomiska beslut som vi själva har störst nytta av. Om vi tar ett sms-lån för att köpa en ny spelkonsol, tio nya spel och ett nytt ljudsystem är det för att vi själva anser att det är värt det.

Men riktigt så enkelt är det inte. Vi är inte alltid speciellt rationella och vi saknar ofta information och kunskap för att kunna fatta bra ekonomiska beslut. När vi köper på oss saker överskattar vi systematiskt hur lyckliga de här sakerna gör oss samtidigt som vi underskattar vilken effekt reklam har på oss och hur stor nytta det skulle göra att spara pengarna i stället.

Ett annat intressant fenomen som får oss att köpa mer än vi egentligen behöver är den så kallade Diderot-effekten. Den här effekten uppstår eftersom olika saker har en tendens att komplettera varandra , vilket innebär att nu du köper en sak skapas ett nytt behov av att köpa andra, kompletterande saker.

Säg att du köper en ny spelkonsol. Du skapar då ett behov av att köpa spel till din konsol, kanske en ny bekvämare fåtölj att sitta i medan du spelar, en ny större tv och en bättre ljudanläggning. Köpet av spelkonsolen skapar en kedjereaktion av utgifter du inte kunde förutse när du fattade beslutet att köpa den. Om du hade vetat hur stora utgifter köpet av konsolen skulle leda till hade du kanske aldrig köpt den från början.

Diderot-effekten leder därmed till det lite märkliga fenomenet att ju färre nya saker du köper, desto mindre är ditt upplevda behov av nya saker. Du mildrar inte suget efter nya saker genom att köpa saker, du förstärker det. Det är bland annat därför många av oss skulle känna oss lyckligare om vi köpte färre saker, trots att grundkursen i nationalekonomi kanske säger något annat.

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut /  Ändra )

Google-foto

Du kommenterar med ditt Google-konto. Logga ut /  Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut /  Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut /  Ändra )

Ansluter till %s