En aktie som gynnas av ökad distansundervisning

Om världen i allmänhet och USA i synnerhet går mot helt eller delvis stängda grund- och gymnasieskolor i höst kan det amerikanska bolaget K12 Inc (LRN) gå en ljus framtid till mötes. Det här gäller i synnerhet om covid-19 sätter igång en trend där utbildning i framtiden i allt högre grad sker digitalt och på distans.

I januari var varken K12 Inc eller andra bolag som i första hand levererar digital undervisning från förskola till klass 12 (dvs K12) speciellt heta på marknaden. Medan de flesta digitala tjänster vuxit enormt de senaste åren har digitala undervisning i grundskola och gymnasiet levt en ganska undanskymd tillvaro.

Digital undervisning har i första hand varit något som nyttjas av barn och ungdomar som av speciella orsaker inte kunnat eller velat gå i en fysisk skola – till exempel på grund av att de satsar på en idrottskarriär, är mobbade eller har väldigt lång väg att ta sig till en fysisk skola.

Mycket tyder nu på att i synnerhet skolorna i USA helt eller delvis måste förbli stängda i höst för att förhindra spridningen av covid-19. Efterfrågan på den typ av lösningar K12 Inc erbjuder kan därmed gå från en liten nischprodukt till något miljoner och åter miljoner barn och ungdomar nu har ett skriande behov av.

Jag är själv inget fan av den traditionella, fysiska skolan. Jag hoppas på allvar att den typ av undervisning som K12 Inc erbjuder blir betydligt vanligare i framtiden. För mig är den fysiska skolan för många elever en väldigt okreativ miljö där risken att utsättas för både fysiskt och psykiskt våld är stor (skolskjutningar anyone?).

Att bygga stora skolor och sedan transportera barn och ungdomar dit från sina hem är heller inte speciellt bra för miljön, i synnerhet inte om vi ser en trend där boende i storstäder minskar i popularitet och barnen därmed får längre skolväg. Vi kan minska utsläppen betydligt genom att eleverna helt eller delvis undervisas på distans.

Så jag gjorde en snabb analys av K12 Inc och bestämde mig relativt kvickt för att aktien är köpvärd till nuvarande kurs (cirka 46 dollar), trots att den stigit med över 120 procent sedan årsskiftet. En kort sammanfattning av hur jag resonerar:

Argument för att K12 Inc är en bra investering

• Aktien missgynnas inte av övergången till ett mer hållbart samhälle, där vi tar ett steg bort från masskonsumtion. Tvärtom.
• Bolaget har en synnerligen välfylld kassa och inga egentliga skulder att tala om. P/B är ”bara” 1,9, vilket för ett marknadsledande företag i en bransch som gynnas kraftigt av en kommande megatrend får ses som rena reapriset.
• Företaget går de facto redan med vinst och har så gjort i ganska många år’ även om vinsten förvisso är blygsam.
• Jämfört med andra företag som erbjuder digitala lösningar som väntas växa i kölvattnet av covid-19 (till exempel digitala läkartjänster) är K12 Inc mycket lågt värderat.

Argument mot att K12 är en bra investering

• Bolaget har ett P/E-tal på 80 (det vill säga det värderas till 80 gånger årsvinsten), vilket innebär att dess vinster måste växa rejält de kommande åren för att dagens aktiekurs ska vara motiverad.
• Mycket tyder på att stängda skolor inte förhindrar spridningen av covid-19, utan att det snarare gör mer skada än nytta att eleverna inte kan åka till skolan. Det här talar mot att vi får se helt eller delvis stängda skolor framöver.

Min plan inför 2020 var att köpa aktier i tre olika bolag. I februari köpte jag aktier i Midsona (+34 procent sedan köp), i mars Stora Enso (+26 procent sedan köp) och mitt tredje och sista förvärv för året blev alltså K12 Inc. Planen är att äga den på minst tio års sikt, där jag kan sälja delar av innehavet om aktien antingen faller eller stiger väldigt mycket.

Se INTE det här som någon form av rekommendation. Alla placeringar är riskfyllda och i synnerhet bolag som K12 Inc är en mycket riskfylld placering där hela beloppet lätt kan gå förlorat. Om du är nyfiken på att läsa mer om aktien kan jag rekommendera den här analysen.

Uppdatering september 2020: Aktien fick inte alls den utveckling jag hade hoppats på, så för att minimera förlusten sålde jag hela innehavet, vilket jag hade lovat mig göra om värdet skulle falla med mer än 30 procent. Problemet var att K12:s plattform för distansundervisning visade sig ha vissa oväntade kvalitetsproblem, som bland annat gjorde att Miami slutade använda den. Vad lärde jag mig av det här? Att jag är bättre på att investera i mer stabila bolag, att det bästa är att jag håller mig till företag med ett ännu tydligare miljöfokus och att jag måste göra mer research att den produkt eller tjänst bolaget levererar håller bra kvalitet. Däremot är lag glad att jag verkligen lever efter regeln att ingen enskild aktie får utgöra mer än 10 procent av hela portföljen, vilket innebär att även om förlusten jag gör på försäljningen suger så märks den knappt i det stora hela eftersom andra innehav (mina indexfonder, gröna obligationer samt Midsona och Stora Enso) gått så bra.

Hur skriver man ett bra pressmeddelande?

Att berätta det viktigaste först, att inkludera färdiga citat och att bifoga proffsiga bilder med tillräckligt hög upplösning är några av de viktigaste komponenterna i ett bra pressmeddelande.

Att vara överdrivet kreativ, slarvig eller otydlig med vad man egentligen vill få fram är några av de vanligaste misstagen många gör när de skriver pressmeddelanden. Eftersom de flesta nyhetsredaktioner arbetar under hård tidspress måste ett pressmeddelande följa en viss mall, vara fritt från fel och innehålla en tydlig nyhet för att det inte ska åka direkt i papperskorgen.

Ett pressmeddelande består av tre delar: rubrik, ingress och brödtext.

Rubrik

I din rubrik ska du på ett kort, intresseväckande och slagkraftigt sätt berätta vad som har hänt och som du tycker medierna bör berätta om. Ju mer konkret och ju fler siffror rubriken innehåller, desto bättre. Rubriken ska inte vara beskrivande, utan berätta om någon som har hänt, håller på att hända eller ska hända.

Om till exempel ditt företag (låt oss kalla det Grönkraft Ab) har fattat beslut om att bygga en vindkraftpark för 4,5 miljoner euro kan en bra rubrik vara:

”Grönkraft Ab bygger vindkraftpark för 4,5 miljoner”

eller:

”Grönkraft Ab satsar 4,5 miljoner euro på ny vindkraftpark”

Ett bra tips är att läsa rubrikerna i de tidningar du tänker skicka pressmeddelandet till. Försök sedan skriva en liknande rubrik både vad gäller längd och stil. Kom ihåg att inte skriva ”vi”, utan tala om ditt företag i tredje person.

Ingress

Ingressen ska bestå av två eller tre korta meningar i fet stil där du berättar det absolut viktigaste och försöker locka till vidare läsning. Den första meningen eller eller de två första meningarna kan beskriva vad som hänt och den andra (eller tredje) kan med fördel vara ett citat som förklarar vad nyheten egentligen innebär. Till exempel:

Styrelsen för Grönkraft Ab har beslutat att investera 4,5 miljoner euro i en ny vindkraftpark. Parken byggs i utkanten av Mariehamn och byggstart sker hösten 2022.
– Investeringen är den största vi någonsin gjort och innebär att vi ökar vår produktion av fossilfri el med 140 procent, säger Per Grön, vd för Grönkraft Ab.

Brödtext

Syftet med själva brödtexten är att utveckla det du redan berättat om i rubrik och ingress samt förse journalisten med den information hen behöver för att skriva en bra artikel. Det viktigaste är att brödtexten är en fortsättning på ingressen (inte en upprepning), att du berättar det viktigaste först och att du inkluderar några bra citat.

En bra början på brödtexten skulle till exempel kunna vara:

Beslutet att investera i vindkraftparken togs av en enig styrelse under torsdagskvällen. Investeringen finansieras dels av en nyemission, dels av banklån. Enligt Grönkraft Abs beräkningar väntas vindkraftparken leverera 89.000 MWh fossilfri elektricitet årligen från och med att den är färdigställd våren 2023.

– Det känns fantastiskt att vi nu kan genomföra den här investeringen. Det är något vi arbetat med väldigt länge och innebär att vi nu når de tillväxtmål vi satte upp för fyra år sedan. Dessutom känns det väldigt bra att genom investeringen skapa ett tiotal nya lokal arbetsplatser, inte minst med tanke på det svåra läget på arbetsmarknaden just nu, säger vd Per Grön.

Några avslutande tips

  • Tänk att avsluta pressmeddelande med en kort bakgrund, till exempel när ditt företag bildades, hur mycket det omsätter, hur många anställd det har.
  • Bifoga åtminstone en bild till pressmeddelandet, helst på personen som uttalar sig i texten. Kom ihåg att bilderna ska ha tillräckligt hög upplösning och se proffsiga ut. Inga selfies från semesterresan!
  • Skriv helst inte längre än 350 ord. Det är inte längden på pressmeddelandet utan hur intressant nyheten är som avgör hur stor artikeln blir i tidningen.
  • Om du inte har något nytt och viktigt att berätta, skriv inte ett pressmeddelande. Det är bortkastad tid och skapar bara irritation hos medierna.
  • Se hur korta nyhetstexter ser ut i den tidning du vill nå och försök skriva pressmeddelandet på samma sätt. Var uppmärksam på detaljerna, till exempel vilken tusentalsavgränsare tidningen använder.
  • Kom ihåg att inkludera kontaktuppgifter till den som kan uttala sig och se till att personen verkligen är tillgänglig att svara på frågor.

Om du vill ha hjälp med att skriva ett pressmeddelande, få ditt pressmeddelande förhandsgranskat eller få lite coachning i mediehantering är det bara att höra av dig! Ett första samtal eller möte kostar inget.

Vad är ett white paper?

Ett white paper är en lite längre, mer genomarbetad text som företag och organisationer använder sig av för att förmedla värdefull information till nuvarande och potentiella kunder. Det tar ofta fram lösningar på olika problem kunderna upplever eller svarar på frågor de har.

Det som skiljer ett white paper från säg ett blogginlägg eller en guide är att texten oftast är lite längre, mer genomarbetad och bygger på den expertis som företaget eller organisationen besitter. Ett white paper publiceras ofta i pdf-form i utbyte mot en mejladress.

Syftet med ett white paper är inte att sälja något, utan att på allvar bjuda kunderna på något värdefullt de kan ha nytta av i utbyte mot att de lämnar sina kontaktuppgifter. På det här sättet kan företaget skapa en bild av sig självt som kunnigt och hjälpsamt, vilket så gott som alltid leder till ökad försäljning längre fram.

Hur skriva ett bra white paper?

Att skriva ett white paper som både genererar leads och bygger varumärket på ett kostnadseffektivt sätt är inte svårt. Det krävs egentligen bara tre saker:

  • En god kännedom om kundernas ”pain points”, det vill säga problem de upplever och frågor de vill ha svar på.
  • Kunskap att kunna lösa problemen och svara på frågorna, eller åtminstone en förmåga att generera sådan kunskap.
  • Tillgång till en skribent som kan förmedla informationen på ett sätt som väcker intresse, bygger varumärket och skapar förtroende.

De flesta bra white papers upplagda på ungefär samma sätt. De inleds med att själva problemet som ska lösas eller frågorna som ska besvaras beskrivs på ett klart och tydligt sätt. Här är det viktigt att rubriken och inledningen lockar läsarna till att uppge sina kontaktuppgifter och ladda ner texten, vilket ställer rätt höga krav på en intresseväckande rubrik.

Efter själva inledningen ska den välunderbyggda lösningen på läsarnas problem eller svaren på deras frågor presenteras. Förutom att lösningen eller svaren i sig bör vara trovärdiga är det viktigt att texten är välskriven så att inte läsaren tappar intresset. Tanken med ett white paper är nämligen inte att det ska skummas, utan läsas pärm till pärm.

De flesta white papers avslutas med att läsaren uppmanas ta nästa steg baserat på den nya kunskap hen fått genom att läsa texten. Ett bra white paper leder därmed alltid till någon form handling.

Exempel på white papers

White papers är en vanlig metod inom marknadsföring internationellt, men för den som inte är bekant med det här sättet att kommunicera med sina kunder och generera leads kan allt låta väldigt abstrakt. Men det är egentligen inte så komplicerat, utan det handlar om att dela med dig av just ditt företags expertkunskap till dem som kan tänkas ha nytta av den.

White papers inom B2B är ofta väldigt tekniska till sin natur, där Post Nord eller Siemens är två bra exempel. Inom B2C är både språket och ämnesvalet mindre tekniskt, även om det som skrivs fortfarande bygger på fakta och en djup kunskap om ämnet. Inom B2C är white papers som liknar produktjämförelser, guider eller fråga/svar-texter vanliga.

Så tas ett bra white paper fram

Det viktigaste steget i att ta fram ett bra white paper är att koppla in en skribent eller en redaktör i ett tidigt skede. Även om företaget i fråga känner till sina kunders ”pain points” krävs det att själva rubriken och ämnet för skriften blir bra från början för att maximera antalet leads och locka till läsning.

När ämnet och rubriken för skriften är på plats är resten ett ganska mekaniskt arbete, där den kunskap som företaget besitter eller som tas fram i samarbete med skribenten sammanställs och layoutas på ett sätt så att slutprodukten verkligen fyller alla de funktioner den från början var tänkt att göra.

Låter det spännande? Tror du att ditt företag sitter på kunskap som kan användas för att generera leads och stärka varumärket? Hör av dig, ett första möte kostar inget.

Att skriva en bra debattartikel

Många debattartiklar är illa skrivna och struntar i enkla retoriska knep som vi vet fungerar. Därmed finns det goda möjligheter för den som kan knepen att bilda opinion genom bra debattexter.

Att skapa opinion för en åsikt antingen i tal eller skrift är något de flesta yrkesverksamma människor behöver göra med jämna mellanrum. Att vara en bra retoriker eller att ha en förmåga att uttrycka sig övertygande i skrift ses ofta som en naturbegåvning. Men faktum är att det inte krävs speciellt mycket talang för att skriva bra debattexter, utan med bra förberedelser, noggrannhet och kännedom om några enkla retoriska knep kommer man väldigt långt.

Bra förberedelser

Det första du måste göra innan du ens börjar skriva på din text är att ha tre saker klart för dig.

  • Vad är syftet med din text
  • Vem skriver du för
  • Vad är ditt budskap

Syfte

Det finns många olika syften med att skriva en opinionsbildade text och genom att känna till vilket syfte du har blir du per automatik en bättre skribent. Är ditt syfte att väcka opinion för en viss sakfråga eller att skapa en bild av dig själv kunnig, kreativ, påhittig eller samarbetsvillig? Är ditt syfte att väcka uppmärksamhet, svara på kritik eller få många röster i ett val? Vilket syfte du har med din text ska påverka både vad du väljer att skriva om och hur du skriver det.

Målgrupp

Att anpassade både budskap, argumentation och språk efter vem du skriver för är jätteviktigt. Det spelar stor roll om din målgrupp består av experter, politiker, ungdomar, äldre, företagare eller kommunalanställda. Så fundera på vilken målgrupp du har och anpassa ditt budskap, språk och sätt att argumentera efter målgruppen. Om du har dålig kunskap om din målgrupp – se då till att skaffa dig bättre kunskap innan du försöker kommunicera med den!

Budskap

Den sista och viktigaste förberedelsen innan du börjar skriva är att fundera över ditt budskap och sedan sammanfatta det i en kort mening. Om du inte klarar av att göra det här betyder det att du antingen inte har ett budskap, att ditt budskap inte är tillräckligt tydligt eller att du vill säga för många saker på en gång. Så den här övningen går sist och slutligen ut på att du verkligen ska fundera över vad du vill säga med din text och om det du vill säga är tillräckligt tydligt och intressant.

Att disponera en bra debattext

En bra debattext består av fyra delar: rubrik, inledning, argumentation och avslutning. Så här kan du lägga upp de fyra olika delarna:

Rubrik

Lyckades du sammanfatta budskapet med din text i en kort mening? Perfekt, där har du din rubrik! Du kan nu gå vidare med att skriva inledningen.

Inledning

Tillsammans med rubriken är inledningen det som avgör om någon verkligen läser din text, så lägg ner mycket tid på att den blir bra. Inledningen ska bestå av två till tre meningar och fylla två syften: att tydligt förklara vad ditt budskap är och att väcka läsarens intresse. Ett enkelt sätt att väcka läsarens intresse är att kort förklara varför ditt budskap är viktigt, intressant eller aktuellt.

Argumentation

I argumentationen, som utgör huvuddelen av din text, ska du ta upp exakt tre argument som stöder ditt budskap. Du ska också ta upp exakt ett motargument mot din ståndpunkt, som du sedan bemöter på ett övertygande sätt. Motargumentet kan med fördel vara en så kallad retorisk fråga.

Det kan låta stelt att man alltid ska ha exakt tre argument för och exakt ett argument mot, men det är vetenskapligt bevisat att den här metoden ger bäst resultat. Titta till exempel på den här videon med Barak Obama, där det givetvis inte är en slump att han har exakt tre argument för varför republikanernas politik är dålig och tre argument för varför han skulle bli en bra president.

Förutom att argumenten ska vara 3+1 till antalet är det viktigt att du granskar dem och helst ber någon annan också göra det. Har du valt dina tre absolut bästa argument, går de att förstå, är de övertygande och tilltalar de din tänkta målgrupp?

Avslutning

Avslutningen på en bra debattext består av en eller två meningar och ska alltid gå ut på att återupprepa själva budskapet i din text. Här är det viktigt att du använder andra ord och ett annat sätt att uttrycka ditt budskap jämfört med inledningen samt att du på något sätt inspirerar eller uppmanar läsaren till handling.

Hör av dig med frågor!

Jag hoppas du hade glädje av de här tipsen. Om du vill ha hjälp med att skriva debattexter eller vill att jag håller en föreläsning, workshop eller kurs i opinionsbildning är det bara att höra av dig. Ett första samtal eller möte kostar inget!

Ett miljövänligt sätt att investera i ädelmetaller

Ur en ren avkastningssynpunkt är det inte så dumt att ha en liten del av sina investeringar ädelmetaller. Det är alltid bra att sprida sina risker på olika tillgångsslag som inte rör sig ihop och ädelmetaller kan, precis som andra råvaror, även fungera som ett inflationsskydd när centralbankerna går bananas med sitt pengatryckande.

Däremot är det en usel idé att köpa guld, silver, palladium eller någon annan ädelmetall om man värnar det minsta om miljön. Om du investerar i guld eller silver hjälper du till att driva upp priset på dessa metaller. Det gör i sin tur att det blir mer lönsamt att utöka utvinningen av dem, där en stor del av den gruvdrift som sker är mycket negativ för miljön.

Om du investerar i silver bidrar du dessutom till att slå undan benen på förnyelsebar energi. Silver är nämligen en av de viktigaste beståndsdelarna i tillverkningen av solpaneler. Så ju högre priset på silver är, desto dyrare och mindre konkurrenskraftig blir solenergi i jämförelse med olja, kol och andra fossila bränslen. Så glöm tanken på ädelmetaller om du är en grön placerare!

Men säg att du ändå tror att priset på guld, silver, nickel, kobolt eller någon annan metall stiger kraftigt de kommande åren, till exempel tack vare en stark efterfrågan från företag som tillverkar solpaneler eller batterier till elbilar. Finns det något sätt att tjäna en hacka på det här utan att på samma gång bidra till att miljön förstörs eller försvåra för hållbara branscher? Hur kan en grön placerare hänga med i ett eventuellt kommande guldrally?

Ett sätt är att investera i bolag som återvinner ädelmetaller ur till exempel kasserade batterier. Den här typen av bolag gynnas om priserna på ädelmetaller stiger, samtidigt som de gör miljön en stor tjänst. Ett sådant företag är belgiska Umicore som i synnerhet utvinner ädelmetaller ur elbilar och mobiltelefoner.

Ju bättre Umicore och liknande bolag blir på att återvinna metaller, desto mindre metaller behöver vi gräva upp ur jorden för att kunna tillverka elbilar, vindkraftverk eller solpaneler. Om priset på exempelvis guld, silver eller nickel stiger gynnas Umicore eftersom företaget kan sälja sina metaller till ett högre pris och utöka sin återvinning.

Även om Umicore och liknande företag helt tydligt gynnas om priserna på ädelmetaller går upp är det inte samma sak att investera i Umicore som att köpa exempelvis guld. Dels finns risken att bolaget går dåligt även om priset på ädelmetaller stiger (omvänt kan bolaget fortfarande gå bra även om priserna faller), dels använder sig den här typen av företag olika finansiella instrument för att resultatet inte ska variera hejvilt i takt med att metallpriserna svänger.

Jag äger själv inte några aktier i Umicore, men jag planerar att titta närmare på företaget under sommaren. Jag tror att priserna på ädelmetaller mycket väl kan stiga framöver och det här är ett bra sätt att tjäna på det och samtidigt göra miljön en tjänst.

Som vanligt är det här ingen rekommendation!

Buffertskolan, del 3

Har du nu både lyckats bestämma hur stor buffert du behöver och dessutom sparat ihop till den? I så fall är ett grattis på sin plats – du har därmed gjort dig, din nattsömn och din privatekonomi en stor tjänst! Men det finns en sak till du måste göra innan du kan sova helt gott om natten: försäkra dig om att chansen att du nallar på din buffert är så liten som möjligt.

Det är extremt frestande att nalla på bufferten när man VILL ha en ny bil, åka på en resa eller köpa ett par nya jeans. Men det är inte poängen med en buffert Den är till för att du ska klara av dina löpande kostnader när nu drabbas av någon form av ekonomisk olycka, som att du blir arbetslös, sjuk eller drabbas av höga, oförutsedda kostnader. Så här kommer några knep du kan ta till för att skydda din buffert mot dig själv:

  • Ha din buffert på ett separat bankkonto som du inte har något kort knutet till. Det bästa är om du dessutom har din buffert på en annan bank än ditt vanliga lönekonto. Poängen med det här är att du gör det krångligare för dig själv att komma åt pengarna, vilket minskar risken för att du nallar på dem.
  • Skriv upp regler för din buffert – det vill säga hur stor den ska vara och under vilka omständigheter du får använda pengarna. Spara sedan reglerna på en säker plats så du aldrig glömmer dem.
  • Ha ett separat sparkonto även för ditt målsparande. Eftersom du inte får använda din buffert till större inköp, exempelvis bilar eller resor, bör du ha ett skilt konto för den här typen av sparande. Om har ett förhållandevis välfyllt sparkonto som du faktiskt får använda är risken att du nallar på bufferten nästan lika med noll.

Lycka till!

Pandemier kan vara en femte megatrend

Mycket talar för att den pandemi och de åtgärder som nu vidtas för att minska spridningen av det nya coronaviruset kan få bestående och kraftiga effekter på våra tillväxtförutsättningar. Pandemier kan vara en femte megatrend som all tillväxtpolitik och hela vårt näringsliv därmed måste förhålla sig till, där det i synnerhet blir viktigt att förstå hur pandemier samspelar med de övriga megatrenderna.

Under 2019 jobbade jag tillsammans med Ålands statistik- och utredningsbyrå för att ta fram den tillväxtstudie som landskapsregeringen beställt. Mitt uppdrag var att identifiera de globala tillväxttrender som kan få störst påverkan på Ålands tillväxtförutsättningar, försöka bena ut hur den här påverkan kan se ut samt skriva kapitlet i studien som handlar om globala megatrender.

Min slutsats var att det går att identifiera åtminstone fyra megatrender som kan antas få mycket stor påverkan på de åländska tillväxtförutsättningarna. Förutom att de här fyra trenderna är starka i sig interagerar och förstärker de varandra på olika sätt. Dessutom har flera av dem absolut störst påverkan på de branscher som står för majoriteten av det åländska förädlingsvärdet (bank- och försäkring, transportsektorn, turism, med mera).

De fyra trenderna som vi identifierade i studien var:

  • Tekniska utveckling (i synnerhet AI, automatisering och big data)
  • Klimatförändring
  • Befolkningstrender
  • Skifte av ekonomiskt makt från nordväst till sydost

Eftersom det finns så enormt många förslag på globala tillväxttrender i litteraturen använde jag följande kriterier för att välja ut dem (citatet är hämtat direkt ur det kapitel jag skrev):

De flesta rapporter ställer åtminstone tre krav för att något ska utgöra en megatrend: den ska påverka en stor del av samhället, påverkan ska vara kraftig och effekterna ska inte vara övergående. Megatrender skiljer sig därmed från till exempel konjunktursvängningar och trender gällande konsumentbeteenden som klingar av efter några år. De skiljer sig också från förändringar som kan vara stora men som är isolerade till vissa branscher eller enskilda länder. Megatrender är dessutom mätbara eftersom de bland annat yttrar sig i en förändrad sysselsättningsstruktur, snabb tillväxt inom vissa branscher, tydlig tillbakagång inom andra branscher samt förändrade flöden av människor, varor och kapital.

Jag ser det som rätt sannolikt att vi nu måste lägga till en femte megatrend till listan: pandemier. Vi kan alla vara överens om att coronaviruset och allt som hänger samma med det 1) påverkar en stor del av samhället och att 2) påverkan är kraftig. Effekterna är dessutom mätbara där både sysselsättningsstrukturen förändras, vissa branscher växer (digitala mötesplattformar, hemleveranser etcetera) medan andra krymper (sportevenemang, turism, restauranger etcetera) och att vi ser tydliga förändringar i flöden av människor, varor och kapital.

Den stora knäckfrågan, och det här är ingen liten fråga, är om corona även uppfyller det tredje och sista kriteriet: 3) effekterna är inte övergående. Det vill säga, om den här pandemin leder till att vi fortsätter att förändra vårt beteende, vår lagstiftning, med mera för att antingen hålla det här viruset eller framtida virus i schack.

I dag vet ingen om världen återgår till det normala när viruset klingar av (om det klingar av) eller om det vi just nu upplever får bestående effekter på vårt samhälle och på vår ekonomi – om pandemin sätter igång en trend där viktiga ekonomiska faktorer fortsätter att förändras på ett sätt de inte skulle ha gjort om vi aldrig hade fått en pandemi. Får virusutbrottet bestående effekter på konsumentbeteende, sparkvoter, lagstiftning, samt det internationella flödet av människor, varor, tjänster och kapital som nu tar helt nya, tidigare oförutsedda riktningar?

Några konkreta exempel som ligger Åland nära: om och i så fall när blir människor återigen bekväma med att trängas i stora folksamlingar ombord på bussar, i terminaler eller ombord på kryssningsfartyg? Hur stor är risken att bufféer förbjuds av lagstiftning, att stora sportevenemang aldrig blir vad de en gång varit (det som gjorde att viruset fick så stor spridning i norra Italien och Spanien var en match i Champions League mellan Atalanta och Valencia) och att musikfestivaler får extremt svårt att locka besökare i framtiden?

Om effekterna blir bestående och om vi ser en trend där bland annat konsumenternas beteende förändras på helt nya sätt , då har vi att göra med en femte megatrend. Mycket talar dessutom för att den här trenden, likt de fyra andra, kan få stor inverkan på just de branscher som är viktiga för Åland (transport och turism) samtidigt som den påverkar och påverkas av de andra trenderna. För de andra trenderna försvagas eller försvinner inte bara för att vi får en femte – tvärtom har trenderna ofta en tendens att förstärka varandra.

Exakt hur megatrenden pandemier (eller snarare trenden att vi anpassar oss för att bekämpa och förhindra dem) påverkar de åländska tillväxtförutsättningarna, samspelar med de övriga trenderna och vilka ”policy implications” den får för en åländsk tillväxtpolitik och för åländska företag kräver förstås en noggrann analys.

De fyra trenderna som vi redan såg innan 2020 är oerhört starka och kan få stor effekt på de åländska tillväxtförutsättningarna. Om vi dessutom kastar in pandemier bland de fyra andra trenderna misstänker jag att det uppstår samband och reaktioner som gör att vi går från en potentiellt väldigt stor omvälvning till något som mer motsvarar en 50 megatons atombomb.

Jag har själv en gnagande känsla att det kan vara farligt att fokusera på tillfälliga stödåtgärder för länge, utan att fokus relativt snart bör skiftas till att utforma en tillväxtpolitik utgående från hypotesen att vi nu har att göra med en femte megatrend. Att stöda branscher i kris och att skapa förutsättningar för tillväxt är nämligen två helt olika saker och det var länge sedan den åländska tillväxten var så här hotad.

Buffertskolan, del 2

Vi säger nu att du läst del 1 och kommit fram till hur stor kontantbuffert du behöver. Hur ska du då bära dig åt för att verkligen spara ihop till din buffert? Det finns i grunden tre sätt att skaka fram pengar till din buffert och du bör använda dig av samtliga tre: minska din konsumtion, öka dina intäkter och rikta om ditt sparande till ett buffertsparande.

Det bästa sättet att spara ihop till din buffert är att åtminstone tillfälligt minska dina rörliga kostnader, det vill säga minska din konsumtion. ”Rädda miljön och bli rik på kuppen” är full av tips på kostnader du kan kapa. Det kan till exempel handla om att du anstränger dig för att äta extra billigt i några månader, inför ett köpstopp på kläder eller pausar dina strömningstjänster som Spotify, Netflix och HBO.

Förutom att få mer pengar över till din buffert genom att konsumera mindre kan du också öka dina inkomster på olika sätt. Det här kan handla om att du säljer saker du inte längre behöver, jobbar extra eller hittar något nytt och förhoppningsvis roligt sätt att tjäna pengar på. De flesta av oss har massor grejer hemma som vi kan tänka oss sälja – så lägg upp dem till försäljning och stoppa pengarna i din buffert.

Som ett sista alternativ, om det inte räcker att minska dina kostnader och öka dina inkomster, kan du också rikta om ditt sparande till just buffertsparande. Om du till exempel månadssparar i aktier eller fonder bör du pausa det här sparande och styra om pengarna till din buffert i ställe. Du kan också överväga att sälja en del av dina aktier eller fonder för att på så sätt få en tillräckligt stor buffert eller till och med ansöka om amorteringsfrihet.

Att spara ihop till en buffert kan vara rätt tufft. Det är lagom roligt att tvingas avstå från strömningstjänster du tycker om eller jobba extra bara för att spara ihop pengar du ändå inte får använda. Det är betydligt roligare att leva snålt för att spara ihop pengar till ett bröllop, en resa eller en ny bil. Men tänk på att din buffert är grunden hela din ekonomi vilar på. Förutom att den är nödvändig för att allt inte ska rasa behöver du förhoppningsvis bara ihop till den en enda gång, sedan kan du ägna dig åt betydligt roligare sparande resten av ditt liv.

För att öka din motivation ytterligare kan också du bestämma på vilket sätt du ska belöna dig själv när du nått ditt mål om att spara ihop till en buffert. Om du tycker om bubbel: köp en flaska champagne, lägg den i kylen och sätt en lapp med ”buffertskumpa” på den. Förutom att det kan peppa sig att spara ihop till bufferten snabbare, minskar det risken för att du nallar på bufferten i onödan framöver.

För den absolut största svårigheten med ett buffertsparande är att låta pengarna vara ifred, och inte använda dem till något de inte är tänkta för. I bästa fall leder ett nallande på bufferten till att du måste späka dig själv igen och igen för att fylla på den buffert du varit och nallat på. I värsta fall leder det till att du inte har någon buffert den dag då du verkligen behöver den, när du till exempel blir arbetslös eller sjuk. Så i den tredje och sista delen av buffertskolan kommer några knep för hur du kan minska risken att du nallar på din buffert.

Buffertskolan, del 1

I min bok skriver jag en hel del om vikten av att ha en tillräckligt stor kontantbuffert. I tre olika blogginlägg ska jag nu i tur och ordning gå igenom tre viktiga punkter: storleken på bufferten, hur man sparar ihop till den och hur man låter den vara.

Om ditt mål är att dra ner på dina kostnader, spara mer och se dina placeringar öka i värde finns det inget, absolut inget, bättre sätt än att hela tiden se till att du har en tillräckligt stor buffert. Som jag skriver i boken:

Faktum är att en tillräckligt stor buffert är det du bör prioritera högst i hela din privatekonomi – så länge den inte är så stor som den borde vara bör du på allvar överväga att leva på existensminimum och inte unna dig något förrän problemet är åtgärdat! En tillräckligt stor buffert är nämligen den bästa och billigaste försäkringen som finns och en av de mest lönsamma investeringarna du kan göra.

Om du av någon anledning drabbas av oförutsedda kostnader eller tappar stora delar av din inkomst på grund av att du blir permitterad eller arbetslös kan en tillräcklig stor buffert vara skillnaden mellan ett litet hack i din kurva eller en kris som din privatekonomi kanske aldrig hämtar sig från, där dina besparingar raderas ut, där du måste sälja ditt hus och där du tvingas skuldsätta dig för lång tid framöver.

Att säga att en buffert är viktig är en sak, att verkligen klara av att spara ihop till en är en helt annan femma. Om buffertsparande hade varit enkelt skulle betydligt fler ha en buffert eftersom den för så stora fördelar med sig. Men faktum är att det är svårt att veta hur stor bufferten bör vara, det är svårt att spara ihop till den och det är svårt att låta den vara i takt med att åren går utan att du drabbas av oförutsedda kostnader eller uppsägning.

Hur stor bör din buffert vara?

Så hur stor bör en kontantbuffert vara? Det finns ingen optimal storlek på en kontantbuffert som passar alla. Det som avgör hur stor just din buffert bör vara är hur din ekonomi ser ut och hur du är som person. Om några eller alla av följande saker stämmer in på dig behöver du till exempel en stor buffert:

  • Du äger din egen bostad.
  • Dina intäkter täcker nätt och jämnt dina månatliga kostnader.
  • Du har en osäker anställning.
  • Du är egenföretagare.
  • Dina intäkter varierar ganska mycket från månad till månad.
  • Du har stora lån.
  • Du har höga fasta kostnader i din ekonomi.
  • Du har inget stor nätverk av släktingar som är villiga att hjälpa dig ekonomiskt när det behövs.
  • Du hatar att ta risker.

Ett bra sätt att räkna ut hur stor din buffert bör vara är att föreställa dig att du blir av med jobbet imorgon. Hur mycket får du då ut i garanterade inkomster i form av bostadsbidrag, barnbidrag, arbetslöshetsersättning och så vidare och hur väl täcker de garanterade inkomsterna alla de månatliga kostnader du har i dag? När du räknat ut det vet du hur mycket du behöver nalla på din buffert per månad om allt skiter sig och du blir av med jobbet. Det kan ta en stund att ta reda på vad du får ut i ersättningar om det blir av med jobbet, men tro mig, det är värt mödan.

Om inget av påståendena ovan stämmer in på dig klarar du dig förmodligen med en buffert på tre månader. Det vill säga: Din buffert = (Garanterade inkomster – Dina totala månatliga kostnader ) x 3. Så om du får sammanlagt 1.300 euro i arbetslöshetsersättning och bostadsbidrag och har månatliga kostnader på 2.000 euro, bör du minst ha en buffert på 2.100 euro.

Om flera eller till och med alla av påståendena stämmer in på dig behöver du åtminstone ha en buffert som gör att du klarar av att vara arbetslös i sex månader. Det vill säga: Din buffert = (Garanterade inkomster – Dina totala månatliga kostnader ) x 3. Med samma siffror som i exempel ovan bör du buffert vara minst 4.200 euro.

Den sista saken du måste ta hänsyn till är hur stora risker du själv är villig att ta. Om du är beredd att ta risken att din ekonomi skiter sig om du blir av med jobbet kan du ha en mindre buffert, men om du till exempel har barn och verkligen inte vill spela rysk roulette med din ekonomi bör din buffert vara ännu större än i exemplet ovan, kanske till och med 12 månader av garanterade inkomster minus månatliga utgifter.

Överskatta inte hur trygga dina inkomster är

Ett fel som många gör när de bedömer hur stor buffert de behöver ha är att de underskattar risken för att bli av med jobbet eller att intäkterna i deras företag minskar kraftigt. Det finns extremt få jobb som är helt trygga eller företag som kan räkna med att intäkterna alltid fortsätter flyta in i samma takt. Om du råkar vara professor eller domare i högsta domstolen är risken rätt obefintlig att du blir av med jobbet, men de flesta anda yrken är trots allt rätt osäkra.

Det här har vi sett prov på i den pågående coronakrisen. Kockar på stjärnkrogar, piloter på statliga flygbolag och kaptener på internationella kryssningsfartyg levde säkert i tron att risken att förlora jobbet var noll, tills viruset kom och vände upp och ner på allt. Vi kan aldrig veta vad som händer i framtiden. Så sent som för tre månader sedan kunde en krögare omöjligt veta att staten skulle stänga ner alla restauranger. Men även om ingen av oss kan förutspå framtiden kan vi förbereda oss inför den, bland annat genom att skaffa en tillräckligt stor buffert.

Hur stor är min buffert?

Eftersom jag är egenföretagare (vilket gör att jag aldrig kan vara säker på hur mycket jag tjänar varje månad) och bor i ett hus jag äger (vilket hela tiden leder till oförutsedda kostnader) är jag i behov av en stor buffert. Om intäkterna i mitt företag går ner till noll behöver jag kunna ta 1.500 euro ur mina besparingar per månad för att klara mig. Eftersom jag är rätt försiktig av mig vill jag kunna klara mig i åtminstone tio månader om allt skiter sig, så för tillfället ska min buffert vara 15.000 euro.

Det här är lite högre än för några månader sedan. För precis som de flesta andra har coronakrisen fått mig att inse att de intäkter jag tidigare såg som väldigt trygga inte är det. Mitt företag går fortfarande bra – men hur säker är jag på att intäkterna fortsätter flyta in i samma takt om två, fyra eller sex månader? Så för tillfället lägger jag stort fokus på mitt buffertsparande för att kunna öka bufferten från 8.000 (vilket var min tidigare buffert) till 15.000 euro. I nästa inlägg ger jag några tips på hur du kan göra för att spara ihop till en buffert!

Hållbara aktier klarar sig hittills bättre i krisen

Som jag skriver i boken ”Rädda miljön och bli rik på kuppen” finns det två väldigt bra skäl till att investera i hållbara aktier och hållbara fonder jämfört med ”vanliga” aktier och fonder. Dels gör du nytta med dina placeringar, dels ökar chansen att dina pengar växer mer i värde över tid. Det är inte bara välgörenhet att placera hållbart, utan något du själv tjänar på. Så här skriver jag i boken apropå att placera hållbart:

Överlag skiljer sig utvecklingen av hållbara och icke hållbara aktiefonder väldigt lite från varandra, men skillnaden är att de hållbara fonderna tenderar att stiga lite mer under bra år och falla lite mindre under dåliga. Mycket talar dessutom för att de hållbara fonderna fortsätter att gå bättre.

Ett sätt att spara hållbart som jag skriver om i boken, som jag själv använder mig av, är att spara i fyra hållbara fonder enligt följande fördelning:

  • Hållbara USA-fond (35%)
  • Hållbar Europafond (25%)
  • Hållbar fond för Emerging markets (15%)
  • Hållbar Japanfond (5%)

Jag månadssparar själv exakt enligt den här modellen i iShares hållbara ETF:er för just USA, Europa, EM och Japan. Håller då tesen om att ett hållbart sparande klarar sig bättre i kriser? När vi nu kommit en bit in i den kris som Coronaviruset skapat ser svaret återigen ut att vara ja.

Min sammansättning av hållbara fonder har hittills fallit med 20,1 procent i år. Ingen bra start på året, men om vi jämfört med vanliga fonder är det inte så illa. Om jag hade valt att spara iShares vanliga globalfond skulle mina besparingar minskat med 24,5 procent i värde sedan årsskiftet. Även Bloomberg noterade nyligen att hållbara fonder går bättre än traditionella fonder under Coronakrisen.

Det går förstås att hävda att det är ”ren tur” att mina hållbara fonder inte innehåller just de sektorer som fallit mest, det vill säga oljebolag och flygbolag, utan där innehav i bolag som Microsoft, som gynnas av folk distansarbetar och håller videokonferenser, samt L’Oreal och Unilever, som också klarat sig bra genom krisen, dominerar.

Det lustiga är att hållbara bolag, som inte bygger sin verksamhet på att vi ska fortsätta förstöra planeten genom ohålbara konsumtionsmönster och produktionssätt, av någon anledning verkar ha tur väldigt ofta, oavsett om det gäller geopolitiska kriser, pandemier eller ny lagstiftning. Så ofta att det snart inte går att tala om tur längre.

En annan sak som den nuvarande krisen påminner om är hur viktigt det är att inte ha alla sina ägg i samma korg. Jag sprider ut mitt eget kapital på flera tillgångsslag än aktier enligt en tydlig, förutbestämd plan. Så även om mina hållbara ETF:er fallit med 20 procent i värde sedan årsskiftet har mina totala tillgångar (som inkluderar en rejäl kontantbuffert) stigit med 3,46 procent. Utan vissa misstag som jag gjort mig skyldig till kunde och kanske borde utvecklingen varit ännu lite bättre.

Så: investera hållbart, sprid riskerna och ha en stor kontantbuffert. Det är den säkraste vägen till framgång både i bra och dåliga tider.