Pandemier kan vara en femte megatrend

Mycket talar för att den pandemi och de åtgärder som nu vidtas för att minska spridningen av det nya coronaviruset kan få bestående och kraftiga effekter på våra tillväxtförutsättningar. Pandemier kan vara en femte megatrend som all tillväxtpolitik och hela vårt näringsliv därmed måste förhålla sig till, där det i synnerhet blir viktigt att förstå hur pandemier samspelar med de övriga megatrenderna.

Under 2019 jobbade jag tillsammans med Ålands statistik- och utredningsbyrå för att ta fram den tillväxtstudie som landskapsregeringen beställt. Mitt uppdrag var att identifiera de globala tillväxttrender som kan få störst påverkan på Ålands tillväxtförutsättningar, försöka bena ut hur den här påverkan kan se ut samt skriva kapitlet i studien som handlar om globala megatrender.

Min slutsats var att det går att identifiera åtminstone fyra megatrender som kan antas få mycket stor påverkan på de åländska tillväxtförutsättningarna. Förutom att de här fyra trenderna är starka i sig interagerar och förstärker de varandra på olika sätt. Dessutom har flera av dem absolut störst påverkan på de branscher som står för majoriteten av det åländska förädlingsvärdet (bank- och försäkring, transportsektorn, turism, med mera).

De fyra trenderna som vi identifierade i studien var:

  • Tekniska utveckling (i synnerhet AI, automatisering och big data)
  • Klimatförändring
  • Befolkningstrender
  • Skifte av ekonomiskt makt från nordväst till sydost

Eftersom det finns så enormt många förslag på globala tillväxttrender i litteraturen använde jag följande kriterier för att välja ut dem (citatet är hämtat direkt ur det kapitel jag skrev):

De flesta rapporter ställer åtminstone tre krav för att något ska utgöra en megatrend: den ska påverka en stor del av samhället, påverkan ska vara kraftig och effekterna ska inte vara övergående. Megatrender skiljer sig därmed från till exempel konjunktursvängningar och trender gällande konsumentbeteenden som klingar av efter några år. De skiljer sig också från förändringar som kan vara stora men som är isolerade till vissa branscher eller enskilda länder. Megatrender är dessutom mätbara eftersom de bland annat yttrar sig i en förändrad sysselsättningsstruktur, snabb tillväxt inom vissa branscher, tydlig tillbakagång inom andra branscher samt förändrade flöden av människor, varor och kapital.

Jag ser det som rätt sannolikt att vi nu måste lägga till en femte megatrend till listan: pandemier. Vi kan alla vara överens om att coronaviruset och allt som hänger samma med det 1) påverkar en stor del av samhället och att 2) påverkan är kraftig. Effekterna är dessutom mätbara där både sysselsättningsstrukturen förändras, vissa branscher växer (digitala mötesplattformar, hemleveranser etcetera) medan andra krymper (sportevenemang, turism, restauranger etcetera) och att vi ser tydliga förändringar i flöden av människor, varor och kapital.

Den stora knäckfrågan, och det här är ingen liten fråga, är om corona även uppfyller det tredje och sista kriteriet: 3) effekterna är inte övergående. Det vill säga, om den här pandemin leder till att vi fortsätter att förändra vårt beteende, vår lagstiftning, med mera för att antingen hålla det här viruset eller framtida virus i schack.

I dag vet ingen om världen återgår till det normala när viruset klingar av (om det klingar av) eller om det vi just nu upplever får bestående effekter på vårt samhälle och på vår ekonomi – om pandemin sätter igång en trend där viktiga ekonomiska faktorer fortsätter att förändras på ett sätt de inte skulle ha gjort om vi aldrig hade fått en pandemi. Får virusutbrottet bestående effekter på konsumentbeteende, sparkvoter, lagstiftning, samt det internationella flödet av människor, varor, tjänster och kapital som nu tar helt nya, tidigare oförutsedda riktningar?

Några konkreta exempel som ligger Åland nära: om och i så fall när blir människor återigen bekväma med att trängas i stora folksamlingar ombord på bussar, i terminaler eller ombord på kryssningsfartyg? Hur stor är risken att bufféer förbjuds av lagstiftning, att stora sportevenemang aldrig blir vad de en gång varit (det som gjorde att viruset fick så stor spridning i norra Italien och Spanien var en match i Champions League mellan Atalanta och Valencia) och att musikfestivaler får extremt svårt att locka besökare i framtiden?

Om effekterna blir bestående och om vi ser en trend där bland annat konsumenternas beteende förändras på helt nya sätt , då har vi att göra med en femte megatrend. Mycket talar dessutom för att den här trenden, likt de fyra andra, kan få stor inverkan på just de branscher som är viktiga för Åland (transport och turism) samtidigt som den påverkar och påverkas av de andra trenderna. För de andra trenderna försvagas eller försvinner inte bara för att vi får en femte – tvärtom har trenderna ofta en tendens att förstärka varandra.

Exakt hur megatrenden pandemier (eller snarare trenden att vi anpassar oss för att bekämpa och förhindra dem) påverkar de åländska tillväxtförutsättningarna, samspelar med de övriga trenderna och vilka ”policy implications” den får för en åländsk tillväxtpolitik och för åländska företag kräver förstås en noggrann analys.

De fyra trenderna som vi redan såg innan 2020 är oerhört starka och kan få stor effekt på de åländska tillväxtförutsättningarna. Om vi dessutom kastar in pandemier bland de fyra andra trenderna misstänker jag att det uppstår samband och reaktioner som gör att vi går från en potentiellt väldigt stor omvälvning till något som mer motsvarar en 50 megatons atombomb.

Jag har själv en gnagande känsla att det kan vara farligt att fokusera på tillfälliga stödåtgärder för länge, utan att fokus relativt snart bör skiftas till att utforma en tillväxtpolitik utgående från hypotesen att vi nu har att göra med en femte megatrend. Att stöda branscher i kris och att skapa förutsättningar för tillväxt är nämligen två helt olika saker och det var länge sedan den åländska tillväxten var så här hotad.

Buffertskolan, del 2

Vi säger nu att du läst del 1 och kommit fram till hur stor kontantbuffert du behöver. Hur ska du då bära dig åt för att verkligen spara ihop till din buffert? Det finns i grunden tre sätt att skaka fram pengar till din buffert och du bör använda dig av samtliga tre: minska din konsumtion, öka dina intäkter och rikta om ditt sparande till ett buffertsparande.

Det bästa sättet att spara ihop till din buffert är att åtminstone tillfälligt minska dina rörliga kostnader, det vill säga minska din konsumtion. ”Rädda miljön och bli rik på kuppen” är full av tips på kostnader du kan kapa. Det kan till exempel handla om att du anstränger dig för att äta extra billigt i några månader, inför ett köpstopp på kläder eller pausar dina strömningstjänster som Spotify, Netflix och HBO.

Förutom att få mer pengar över till din buffert genom att konsumera mindre kan du också öka dina inkomster på olika sätt. Det här kan handla om att du säljer saker du inte längre behöver, jobbar extra eller hittar något nytt och förhoppningsvis roligt sätt att tjäna pengar på. De flesta av oss har massor grejer hemma som vi kan tänka oss sälja – så lägg upp dem till försäljning och stoppa pengarna i din buffert.

Som ett sista alternativ, om det inte räcker att minska dina kostnader och öka dina inkomster, kan du också rikta om ditt sparande till just buffertsparande. Om du till exempel månadssparar i aktier eller fonder bör du pausa det här sparande och styra om pengarna till din buffert i ställe. Du kan också överväga att sälja en del av dina aktier eller fonder för att på så sätt få en tillräckligt stor buffert eller till och med ansöka om amorteringsfrihet.

Att spara ihop till en buffert kan vara rätt tufft. Det är lagom roligt att tvingas avstå från strömningstjänster du tycker om eller jobba extra bara för att spara ihop pengar du ändå inte får använda. Det är betydligt roligare att leva snålt för att spara ihop pengar till ett bröllop, en resa eller en ny bil. Men tänk på att din buffert är grunden hela din ekonomi vilar på. Förutom att den är nödvändig för att allt inte ska rasa behöver du förhoppningsvis bara ihop till den en enda gång, sedan kan du ägna dig åt betydligt roligare sparande resten av ditt liv.

För att öka din motivation ytterligare kan också du bestämma på vilket sätt du ska belöna dig själv när du nått ditt mål om att spara ihop till en buffert. Om du tycker om bubbel: köp en flaska champagne, lägg den i kylen och sätt en lapp med ”buffertskumpa” på den. Förutom att det kan peppa sig att spara ihop till bufferten snabbare, minskar det risken för att du nallar på bufferten i onödan framöver.

För den absolut största svårigheten med ett buffertsparande är att låta pengarna vara ifred, och inte använda dem till något de inte är tänkta för. I bästa fall leder ett nallande på bufferten till att du måste späka dig själv igen och igen för att fylla på den buffert du varit och nallat på. I värsta fall leder det till att du inte har någon buffert den dag då du verkligen behöver den, när du till exempel blir arbetslös eller sjuk. Så i den tredje och sista delen av buffertskolan kommer några knep för hur du kan minska risken att du nallar på din buffert.

Buffertskolan, del 1

I min bok skriver jag en hel del om vikten av att ha en tillräckligt stor kontantbuffert. I tre olika blogginlägg ska jag nu i tur och ordning gå igenom tre viktiga punkter: storleken på bufferten, hur man sparar ihop till den och hur man låter den vara.

Om ditt mål är att dra ner på dina kostnader, spara mer och se dina placeringar öka i värde finns det inget, absolut inget, bättre sätt än att hela tiden se till att du har en tillräckligt stor buffert. Som jag skriver i boken:

Faktum är att en tillräckligt stor buffert är det du bör prioritera högst i hela din privatekonomi – så länge den inte är så stor som den borde vara bör du på allvar överväga att leva på existensminimum och inte unna dig något förrän problemet är åtgärdat! En tillräckligt stor buffert är nämligen den bästa och billigaste försäkringen som finns och en av de mest lönsamma investeringarna du kan göra.

Om du av någon anledning drabbas av oförutsedda kostnader eller tappar stora delar av din inkomst på grund av att du blir permitterad eller arbetslös kan en tillräcklig stor buffert vara skillnaden mellan ett litet hack i din kurva eller en kris som din privatekonomi kanske aldrig hämtar sig från, där dina besparingar raderas ut, där du måste sälja ditt hus och där du tvingas skuldsätta dig för lång tid framöver.

Att säga att en buffert är viktig är en sak, att verkligen klara av att spara ihop till en är en helt annan femma. Om buffertsparande hade varit enkelt skulle betydligt fler ha en buffert eftersom den för så stora fördelar med sig. Men faktum är att det är svårt att veta hur stor bufferten bör vara, det är svårt att spara ihop till den och det är svårt att låta den vara i takt med att åren går utan att du drabbas av oförutsedda kostnader eller uppsägning.

Hur stor bör din buffert vara?

Så hur stor bör en kontantbuffert vara? Det finns ingen optimal storlek på en kontantbuffert som passar alla. Det som avgör hur stor just din buffert bör vara är hur din ekonomi ser ut och hur du är som person. Om några eller alla av följande saker stämmer in på dig behöver du till exempel en stor buffert:

  • Du äger din egen bostad.
  • Dina intäkter täcker nätt och jämnt dina månatliga kostnader.
  • Du har en osäker anställning.
  • Du är egenföretagare.
  • Dina intäkter varierar ganska mycket från månad till månad.
  • Du har stora lån.
  • Du har höga fasta kostnader i din ekonomi.
  • Du har inget stor nätverk av släktingar som är villiga att hjälpa dig ekonomiskt när det behövs.
  • Du hatar att ta risker.

Ett bra sätt att räkna ut hur stor din buffert bör vara är att föreställa dig att du blir av med jobbet imorgon. Hur mycket får du då ut i garanterade inkomster i form av bostadsbidrag, barnbidrag, arbetslöshetsersättning och så vidare och hur väl täcker de garanterade inkomsterna alla de månatliga kostnader du har i dag? När du räknat ut det vet du hur mycket du behöver nalla på din buffert per månad om allt skiter sig och du blir av med jobbet. Det kan ta en stund att ta reda på vad du får ut i ersättningar om det blir av med jobbet, men tro mig, det är värt mödan.

Om inget av påståendena ovan stämmer in på dig klarar du dig förmodligen med en buffert på tre månader. Det vill säga: Din buffert = (Garanterade inkomster – Dina totala månatliga kostnader ) x 3. Så om du får sammanlagt 1.300 euro i arbetslöshetsersättning och bostadsbidrag och har månatliga kostnader på 2.000 euro, bör du minst ha en buffert på 2.100 euro.

Om flera eller till och med alla av påståendena stämmer in på dig behöver du åtminstone ha en buffert som gör att du klarar av att vara arbetslös i sex månader. Det vill säga: Din buffert = (Garanterade inkomster – Dina totala månatliga kostnader ) x 3. Med samma siffror som i exempel ovan bör du buffert vara minst 4.200 euro.

Den sista saken du måste ta hänsyn till är hur stora risker du själv är villig att ta. Om du är beredd att ta risken att din ekonomi skiter sig om du blir av med jobbet kan du ha en mindre buffert, men om du till exempel har barn och verkligen inte vill spela rysk roulette med din ekonomi bör din buffert vara ännu större än i exemplet ovan, kanske till och med 12 månader av garanterade inkomster minus månatliga utgifter.

Överskatta inte hur trygga dina inkomster är

Ett fel som många gör när de bedömer hur stor buffert de behöver ha är att de underskattar risken för att bli av med jobbet eller att intäkterna i deras företag minskar kraftigt. Det finns extremt få jobb som är helt trygga eller företag som kan räkna med att intäkterna alltid fortsätter flyta in i samma takt. Om du råkar vara professor eller domare i högsta domstolen är risken rätt obefintlig att du blir av med jobbet, men de flesta anda yrken är trots allt rätt osäkra.

Det här har vi sett prov på i den pågående coronakrisen. Kockar på stjärnkrogar, piloter på statliga flygbolag och kaptener på internationella kryssningsfartyg levde säkert i tron att risken att förlora jobbet var noll, tills viruset kom och vände upp och ner på allt. Vi kan aldrig veta vad som händer i framtiden. Så sent som för tre månader sedan kunde en krögare omöjligt veta att staten skulle stänga ner alla restauranger. Men även om ingen av oss kan förutspå framtiden kan vi förbereda oss inför den, bland annat genom att skaffa en tillräckligt stor buffert.

Hur stor är min buffert?

Eftersom jag är egenföretagare (vilket gör att jag aldrig kan vara säker på hur mycket jag tjänar varje månad) och bor i ett hus jag äger (vilket hela tiden leder till oförutsedda kostnader) är jag i behov av en stor buffert. Om intäkterna i mitt företag går ner till noll behöver jag kunna ta 1.500 euro ur mina besparingar per månad för att klara mig. Eftersom jag är rätt försiktig av mig vill jag kunna klara mig i åtminstone tio månader om allt skiter sig, så för tillfället ska min buffert vara 15.000 euro.

Det här är lite högre än för några månader sedan. För precis som de flesta andra har coronakrisen fått mig att inse att de intäkter jag tidigare såg som väldigt trygga inte är det. Mitt företag går fortfarande bra – men hur säker är jag på att intäkterna fortsätter flyta in i samma takt om två, fyra eller sex månader? Så för tillfället lägger jag stort fokus på mitt buffertsparande för att kunna öka bufferten från 8.000 (vilket var min tidigare buffert) till 15.000 euro. I nästa inlägg ger jag några tips på hur du kan göra för att spara ihop till en buffert!

Hållbara aktier klarar sig hittills bättre i krisen

Som jag skriver i boken ”Rädda miljön och bli rik på kuppen” finns det två väldigt bra skäl till att investera i hållbara aktier och hållbara fonder jämfört med ”vanliga” aktier och fonder. Dels gör du nytta med dina placeringar, dels ökar chansen att dina pengar växer mer i värde över tid. Det är inte bara välgörenhet att placera hållbart, utan något du själv tjänar på. Så här skriver jag i boken apropå att placera hållbart:

Överlag skiljer sig utvecklingen av hållbara och icke hållbara aktiefonder väldigt lite från varandra, men skillnaden är att de hållbara fonderna tenderar att stiga lite mer under bra år och falla lite mindre under dåliga. Mycket talar dessutom för att de hållbara fonderna fortsätter att gå bättre.

Ett sätt att spara hållbart som jag skriver om i boken, som jag själv använder mig av, är att spara i fyra hållbara fonder enligt följande fördelning:

  • Hållbara USA-fond (35%)
  • Hållbar Europafond (25%)
  • Hållbar fond för Emerging markets (15%)
  • Hållbar Japanfond (5%)

Jag månadssparar själv exakt enligt den här modellen i iShares hållbara ETF:er för just USA, Europa, EM och Japan. Håller då tesen om att ett hållbart sparande klarar sig bättre i kriser? När vi nu kommit en bit in i den kris som Coronaviruset skapat ser svaret återigen ut att vara ja.

Min sammansättning av hållbara fonder har hittills fallit med 20,1 procent i år. Ingen bra start på året, men om vi jämfört med vanliga fonder är det inte så illa. Om jag hade valt att spara iShares vanliga globalfond skulle mina besparingar minskat med 24,5 procent i värde sedan årsskiftet. Även Bloomberg noterade nyligen att hållbara fonder går bättre än traditionella fonder under Coronakrisen.

Det går förstås att hävda att det är ”ren tur” att mina hållbara fonder inte innehåller just de sektorer som fallit mest, det vill säga oljebolag och flygbolag, utan där innehav i bolag som Microsoft, som gynnas av folk distansarbetar och håller videokonferenser, samt L’Oreal och Unilever, som också klarat sig bra genom krisen, dominerar.

Det lustiga är att hållbara bolag, som inte bygger sin verksamhet på att vi ska fortsätta förstöra planeten genom ohålbara konsumtionsmönster och produktionssätt, av någon anledning verkar ha tur väldigt ofta, oavsett om det gäller geopolitiska kriser, pandemier eller ny lagstiftning. Så ofta att det snart inte går att tala om tur längre.

En annan sak som den nuvarande krisen påminner om är hur viktigt det är att inte ha alla sina ägg i samma korg. Jag sprider ut mitt eget kapital på flera tillgångsslag än aktier enligt en tydlig, förutbestämd plan. Så även om mina hållbara ETF:er fallit med 20 procent i värde sedan årsskiftet har mina totala tillgångar (som inkluderar en rejäl kontantbuffert) stigit med 3,46 procent. Utan vissa misstag som jag gjort mig skyldig till kunde och kanske borde utvecklingen varit ännu lite bättre.

Så: investera hållbart, sprid riskerna och ha en stor kontantbuffert. Det är den säkraste vägen till framgång både i bra och dåliga tider.

Prisvärd och hållbar finsk aktie

Eftersom jag dels tycker det är roligt att analysera bolag, dels vill välja ut så hållbara bolag som möjligt att investera i äger jag förutom hållbara indexfonder även aktier i som jag ser det hållbara bolag. Jag inser att indexfonder antagligen är ett bättre och inte minst mer tideffektivt sätt att få sparpengarna att växa över tid, men jag drivs av att aktieplaceringar är en rolig hobby och att jag kan göra ännu större nytta för miljön genom att placera i aktier.

Eftersom det vid årsskiftet blev möjligt att öppna aktiesparkonton i Finland (som gör det skatteässigt fördelaktigt att spara i finska aktier) har jag under ett par månader försökt hitta finska bolag med en stark miljöprofil att investera i. Jag fastnade för ett bolag jag redan äger lite aktier i: skogsbolaget Stora Enso. Så den 19 mars köpte jag ett antal aktier till kursen 7,45 för intäkter jag fått från min bok (som uteslutande går till ändamål som gynnar miljön). Min plan är att köpa fler aktier i maj (i min plan för 2020 ingår att köpa aktier i maj), förutsatt att priset fortfarande är rätt.

Om du är nyfiken på varför jag valde just Stora Enso kan jag dela med mig av de sju kriterier jag använder för att välja ut intressanta företag att investera i. Jag följer dem inte benhårt, men de är en bra checklista för att analysera ett bolags siffror och verksamhet.

1. Ökad efterfrågan på företagets produkter leder till ett mer hållbart samhälle – Ja

Tveklöst ja. Stora Ensos affärsidé är att ersätta olika former av plast och betong med ett ett fossilfritt, naturligt material. Bolaget anser att träråvara kan användas för att ersätta plast i alla dess former och ett större byggande i trä i stället för betong skulle innebära en stor minskning av CO2-utsläpp. Att företaget dessutom rankas som ett av världens absolut mest hållbara skogsföretag gör ju inte saken sämre.

2. Stark finansiell ställning – Nej

Som jag ser det bolagets enda riktiga svaghet. Enligt Bejamin Grahams sett att se på saken ska ett företag ha en så kallad current ratio (som mäter bolagets förmåga att betala kortfristiga skulder med egna pengar) på minst 2,0. Stora Enso ligger på 1,23. Bolaget har även egentligen alldeles för stora långsiktiga skulder för min smak. De långfristiga skulderna är fem gånger större än rörelsekapitalet – jag vill helst se att de här är ungefär lika stora. Så Stora Enso är en ganska riskfylld placering.

3. Stabila vinster – Nej

Bolaget ska ha gått med vinst 10 år i rad, och det har nästan Stora Enso gjort. År 2013 var förlusten per aktie 13 cent, i övrigt har företaget redovisat vinst varje år sedan 2010.

4. Betalat dividend 20 år i rad – Ja

Ja, det har Stora Enso gjort. Dividenden har varierat en hel del i storlek, men den har alltid betalats ut.

5. Växande vinster – Ja

Den genomsnittliga vinsten per aktie de tre senaste åren har varit klart högre än genomsnittet för 2010, 2011 och 2012. Så trots att priset på aktien stagnerat, går faktiskt bolaget bättre och bättre över tid.

6. Ett P/E-tal under 15 – Ja

P/E-talet, som mäter dagspriset på aktien i förhållande till vinsten per aktie, är mycket lågt i Stora Enso. Jag analyserade aktien till kursen 7,45 och om vi då tar de tre senaste årens genomsnittliga vinst per aktie får vi ett P/E-tal på 7,0. Just nu måste du därmed bara betala sju gånger den genomsnittliga årsvinsten per aktie, viket är otroligt billigt.

7. Lågt pris i förhållande till bolagets tillgångar – Ja

Det så kallade P/B-talet ska helst vara under 1,5 och det är det med råge i fallet Stora Enso, trots att en del av tillgångarna är nästan omotiverat lågt värderade i balansräkningen. Talet ligger en bra bit under 1,4.

Som jag ser det är Stora Enso köpvärd just nu, något som bland annat kommer sig av att aktiekursen slaktats i samband med oron för Coronaviruset. Bolaget har skjutit upp vårens stämma, så hur det blir med årets utdelning är i skrivande stund oklart. Däremot har vd:n Annica Bresky sagt i en intervju med DI att bolaget ännu inte påverkats av viruset och jag kan heller inte se att viruset i grunden gör bolaget mindre värdefullt.

Inget av det här ska tolkas som ett köpråd. Att investera i aktier innebär en mycket stor risk och om det går illa kan du förlora varenda cent du investerar i en aktie.

Tre sätt att utnyttja att börserna faller

Om du likt mig är en långsiktig placerare med strategin köp & behåll finns det några olika sätt att dra nytta av den typen av kraftig börsnedgång som ägt rum de senaste veckorna. Det absolut viktigaste är att hålla sig till planen och inte lockas att vara mer aktiv än planerat, men vid sidan av att sitta still i båten finns det några saker man kan göra som kan löna sig på lång sikt.

Granska din egen riskvilja

Alla som placerar på lång sikt har eller åtminstone bör ha en förutbestämd fördelning mellan olika tillgångsslag. Fram tills jag fyller 50 år är min plan att ha 20 procent av mina besparingar i kontanter, 20 procent i räntefonder och 60 procent i indexfonder och aktier.

Att bestämma sig för en hög andel aktier och indexfonder är lätt när börsen stiger, men när börserna faller kraftigt är det inte lika roligt att ha en hög exponering mot aktiemarknaden. Den typ av börsnedgång vi ser nu är därmed det perfekta tillfället att undersöka om du har mage för din nuvarande fördelning eller om du på sikt borde minska din risk.

Om nedgången påverkar dig så till den grad att du inte kan hålla dig till din plan, utan lockas att agera, har du en för hög risknivå. Om du sover dåligt när börsen faller har du antagligen också för stor risk i portföljen. Om du däremot tar det med ro att din aktieportfölj kanske tappar 30 procent av sitt värde på några dagar, och inte lockas att avvika från din plan, har du antagligen rätt eller kanske till och med för låg risk i din portfölj.

Så kriser är det perfekta tillfället att lära känna dig själv!

När alla tittar åt ett håll, titta själv åt det andra

När börsen får stora skrämselhickan av saker som Covid-19 eller att Saudiarabien starar ett priskrig på olja drunknar vanliga nyheter helt i rapporteringen kring virus och oljepriser. Nyheter som vanligtvis får stor uppmärksamhet eftersom de kan säga en hel del om företagens framtida lönsamhet och tillväxt når inte över nyhetströskeln eftersom precis alla blickar är riktade åt ett annat håll.

I normala fall är det svårt att hitta speciellt köpvärda aktier eftersom all information som finns om bolagens framtida utveckling redan återspeglas i det pris du får betala för deras aktier. Det vill säga, marknaden är effektiv. Chansen att hitta bra aktier till ett lågt pris ökar däremot i turbulenta tider eftersom marknaden inte längre är lika effektiv, därmed inte sagt att alla aktier blivit mer köpvärda eftersom kurserna fallit.

Det här kan du utnyttja genom att fokusera på den typ av nyheter som för tillfället ingen annan bryr sig om, det vill säga ”normala” nyheter om bolag du tycker ser intressanta ut. När alla tittar åt ett håll har du världens chans att titta åt ett annat håll och upptäcka något alla andra missar!

Balansera om portföljen

Om det ingår i din plan att löpande balansera om din portfölj så den motsvarar din önskade fördelning mellan olika tillgångsslag är både kraftiga upp- och nedgångar ett tillfälle att göra det. För att fördelningen inte ska avvika för mycket från ditt mål behöver du köpa lite mer aktier och/eller indexfonder än vanligt när börserna faller kraftigt. Det är kanske inte så roligt att köpa mer aktier och fonder när allt bara rasar, men på sikt lönar det sig.

Om du placerar direkt i aktier bör det åtminstone i teorin dessutom vara lättare att hitta bra bolag att köpa efter en kraftig börsnedgång. Många, inklusive jag, använder ett antal måttstockar för att avgöra om och när en aktie kan tänkas vara köpvärd. De senaste åren har det varit ytterst ont om ”köpvärda” aktier eftersom deras pris har varit så högt. Men när börsen faller kraftigt kan aktier du länge suktat efter, men avstått från att köpa på grund av en hög värdering, plötsligt bli tillräckligt billiga. Men lockas inte att handla mer än planerat bara att för att allt blivit lite billigare.

I normala fall tror jag det är svårt att hitta aktier som är särskilt köpvärda, oavsett om man använder Benjamin Grahams eller några andra kriterier för att välja ut dem, men turbulenta tider kan utgöra ett undantag eftersom marknaden slutar att vara effektiv. I min plan ingår det däremot inte att köpa några nya aktier förrän tidigast i maj 2020, och den planen ändrar jag inte på. Så för att balansera min portfölj ökar jag mitt månadssparande i indexfonder något samtidigt som jag läser på om vilken aktie jag ska köpa i vår.

Köp boken ”Rädda miljön och bli rik på kuppen” för att lära dig mer om hållbart sparande och investeringar.

Nej, det är inte köpläge på börsen

I takt med att oron över Coronaviruset ökat har världens börser fallit kraftigt. Nu fylls ekonomisidorna i många tidningar med råd i stil med ”Köpläge för den långsiktiga placeraren”. Eftersom många aktier tappat så mycket i värde är det väl ett perfekt läge för den som tänker sig att äga aktierna i många år att köpa dem nu? Det är ju för bövelen REA på massor med aktier och Coronaviruset måste väl ändå vara övergående?

Fel. För den långsiktiga placeraren finns det ingen som helst anledning att köpa mer aktier eller andra aktier än planerat på grund av den senaste veckans börsfall. För vad har egentligen hänt? Jo, i genomsnitt kostar aktierna ungefär lika mycket som de gjorde för två månader sedan. De flesta aktier är, trots den senaste veckans fall, faktiskt dyrare nu än de var i mitten av december.

Så varför skulle aktierna vara mer köpvärda nu än de var för två, tre eller fyra månader sedan? Om det inte ryckte i köpfingret strax innan jul, varför skulle det göra det nu? Faktum är att det fanns större anledning att anse att aktierna var billiga i mitten av december. Kurserna var ungefär på samma nivå som de är nu plus att vi inte hade något Coronavirus att oroa oss över.

Poängen är att det aldrig går att tajma marknaden. Vägen till framgång för den långsiktiga placeraren är att ha en tydlig plan och tydliga regler för när, hur mycket och vilka aktier som ska köpa och säljas. Den här planen och strategin ska ALDRIG påverkas av stora händelser i världen och kraftiga svängningar på börsen.

Ingår det i din plan att köpa eller sälja aktier i början av mars? Fullfölj planen. Jämfört med för tre veckor sedan är det lite trist att sälja nu eftersom de flesta kurser fallit, men faktum är att de kan ha fallit ännu mer om tre veckor. Ingår det i din plan att inte göra ett skvatt med din portfölj i vår? Bra, fullfölj planen. Lockas varken att köpa för att det är ”rea” eller att sälja eftersom du är rädd för att viruset ska spridas ännu mer och kurserna falla ytterligare.

Det enklaste med att vara en långsiktig placerare är att inte behöva agera när börsen svänger kraftigt, vilket de som är traders eller aktivt jobbar med risknivån i sin portfölj måste göra. På samma gång är det absolut svåraste med att vara en långsiktig placerare att inte lockas att agera helt i onödan när börsen svänger kraftigt och därmed begå dyra misstag som blir svåra att hämta igen. Därför är det alltid bra att logga ut från nätbanken när det svänger mycket och försöka tänka på allt annat än fonder och aktier.