Tre sätt att utnyttja att börserna faller

Om du likt mig är en långsiktig placerare med strategin köp & behåll finns det några olika sätt att dra nytta av den typen av kraftig börsnedgång som ägt rum de senaste veckorna. Det absolut viktigaste är att hålla sig till planen och inte lockas att vara mer aktiv än planerat, men vid sidan av att sitta still i båten finns det några saker man kan göra som kan löna sig på lång sikt.

Granska din egen riskvilja

Alla som placerar på lång sikt har eller åtminstone bör ha en förutbestämd fördelning mellan olika tillgångsslag. Fram tills jag fyller 50 år är min plan att ha 20 procent av mina besparingar i kontanter, 20 procent i räntefonder och 60 procent i indexfonder och aktier.

Att bestämma sig för en hög andel aktier och indexfonder är lätt när börsen stiger, men när börserna faller kraftigt är det inte lika roligt att ha en hög exponering mot aktiemarknaden. Den typ av börsnedgång vi ser nu är därmed det perfekta tillfället att undersöka om du har mage för din nuvarande fördelning eller om du på sikt borde minska din risk.

Om nedgången påverkar dig så till den grad att du inte kan hålla dig till din plan, utan lockas att agera, har du en för hög risknivå. Om du sover dåligt när börsen faller har du antagligen också för stor risk i portföljen. Om du däremot tar det med ro att din aktieportfölj kanske tappar 30 procent av sitt värde på några dagar, och inte lockas att avvika från din plan, har du antagligen rätt eller kanske till och med för låg risk i din portfölj.

Så kriser är det perfekta tillfället att lära känna dig själv!

När alla tittar åt ett håll, titta själv åt det andra

När börsen får stora skrämselhickan av saker som Covid-19 eller att Saudiarabien starar ett priskrig på olja drunknar vanliga nyheter helt i rapporteringen kring virus och oljepriser. Nyheter som vanligtvis får stor uppmärksamhet eftersom de kan säga en hel del om företagens framtida lönsamhet och tillväxt når inte över nyhetströskeln eftersom precis alla blickar är riktade åt ett annat håll.

I normala fall är det svårt att hitta speciellt köpvärda aktier eftersom all information som finns om bolagens framtida utveckling redan återspeglas i det pris du får betala för deras aktier. Det vill säga, marknaden är effektiv. Chansen att hitta bra aktier till ett lågt pris ökar däremot i turbulenta tider eftersom marknaden inte längre är lika effektiv, därmed inte sagt att alla aktier blivit mer köpvärda eftersom kurserna fallit.

Det här kan du utnyttja genom att fokusera på den typ av nyheter som för tillfället ingen annan bryr sig om, det vill säga ”normala” nyheter om bolag du tycker ser intressanta ut. När alla tittar åt ett håll har du världens chans att titta åt ett annat håll och upptäcka något alla andra missar!

Balansera om portföljen

Om det ingår i din plan att löpande balansera om din portfölj så den motsvarar din önskade fördelning mellan olika tillgångsslag är både kraftiga upp- och nedgångar ett tillfälle att göra det. För att fördelningen inte ska avvika för mycket från ditt mål behöver du köpa lite mer aktier och/eller indexfonder än vanligt när börserna faller kraftigt. Det är kanske inte så roligt att köpa mer aktier och fonder när allt bara rasar, men på sikt lönar det sig.

Om du placerar direkt i aktier bör det åtminstone i teorin dessutom vara lättare att hitta bra bolag att köpa efter en kraftig börsnedgång. Många, inklusive jag, använder ett antal måttstockar för att avgöra om och när en aktie kan tänkas vara köpvärd. De senaste åren har det varit ytterst ont om ”köpvärda” aktier eftersom deras pris har varit så högt. Men när börsen faller kraftigt kan aktier du länge suktat efter, men avstått från att köpa på grund av en hög värdering, plötsligt bli tillräckligt billiga. Men lockas inte att handla mer än planerat bara att för att allt blivit lite billigare.

I normala fall tror jag det är svårt att hitta aktier som är särskilt köpvärda, oavsett om man använder Benjamin Grahams eller några andra kriterier för att välja ut dem, men turbulenta tider kan utgöra ett undantag eftersom marknaden slutar att vara effektiv. I min plan ingår det däremot inte att köpa några nya aktier förrän tidigast i maj 2020, och den planen ändrar jag inte på. Så för att balansera min portfölj ökar jag mitt månadssparande i indexfonder något samtidigt som jag läser på om vilken aktie jag ska köpa i vår.

Köp boken ”Rädda miljön och bli rik på kuppen” för att lära dig mer om hållbart sparande och investeringar.

Nej, det är inte köpläge på börsen

I takt med att oron över Coronaviruset ökat har världens börser fallit kraftigt. Nu fylls ekonomisidorna i många tidningar med råd i stil med ”Köpläge för den långsiktiga placeraren”. Eftersom många aktier tappat så mycket i värde är det väl ett perfekt läge för den som tänker sig att äga aktierna i många år att köpa dem nu? Det är ju för bövelen REA på massor med aktier och Coronaviruset måste väl ändå vara övergående?

Fel. För den långsiktiga placeraren finns det ingen som helst anledning att köpa mer aktier eller andra aktier än planerat på grund av den senaste veckans börsfall. För vad har egentligen hänt? Jo, i genomsnitt kostar aktierna ungefär lika mycket som de gjorde för två månader sedan. De flesta aktier är, trots den senaste veckans fall, faktiskt dyrare nu än de var i mitten av december.

Så varför skulle aktierna vara mer köpvärda nu än de var för två, tre eller fyra månader sedan? Om det inte ryckte i köpfingret strax innan jul, varför skulle det göra det nu? Faktum är att det fanns större anledning att anse att aktierna var billiga i mitten av december. Kurserna var ungefär på samma nivå som de är nu plus att vi inte hade något Coronavirus att oroa oss över.

Poängen är att det aldrig går att tajma marknaden. Vägen till framgång för den långsiktiga placeraren är att ha en tydlig plan och tydliga regler för när, hur mycket och vilka aktier som ska köpa och säljas. Den här planen och strategin ska ALDRIG påverkas av stora händelser i världen och kraftiga svängningar på börsen.

Ingår det i din plan att köpa eller sälja aktier i början av mars? Fullfölj planen. Jämfört med för tre veckor sedan är det lite trist att sälja nu eftersom de flesta kurser fallit, men faktum är att de kan ha fallit ännu mer om tre veckor. Ingår det i din plan att inte göra ett skvatt med din portfölj i vår? Bra, fullfölj planen. Lockas varken att köpa för att det är ”rea” eller att sälja eftersom du är rädd för att viruset ska spridas ännu mer och kurserna falla ytterligare.

Det enklaste med att vara en långsiktig placerare är att inte behöva agera när börsen svänger kraftigt, vilket de som är traders eller aktivt jobbar med risknivån i sin portfölj måste göra. På samma gång är det absolut svåraste med att vara en långsiktig placerare att inte lockas att agera helt i onödan när börsen svänger kraftigt och därmed begå dyra misstag som blir svåra att hämta igen. Därför är det alltid bra att logga ut från nätbanken när det svänger mycket och försöka tänka på allt annat än fonder och aktier.

Förbättra din strategiska kommunikation

För ett företag är det viktigt att ha en tydlig vision, ett väletablerat sätt att jobba på och bra värderingar som styr synen på social, ekonomisk och miljömässig hållbarhet. Men det är nästan lika viktigt att kunna berätta om de här sakerna på ett bra sätt som når rätt målgrupper.

Nordiska företag har ofta starka varumärken, bra produkter och gör väldigt mycket gott för att ta ansvar för samhälle, miljö och personalens välmående. Tyvärr är vi sällan lika bra att lyfta fram och berätta om allt bra vi gör.

Jag hjälper i första hand väletablerade företag identifiera vad i deras varumärke, vision och sätt att arbeta som de borde kommunicera mera om och hur de borde kommunicera om det. Det kan handla om kommunikation i årsberättelser, hållbarhetsredovisningar, whitepapers, kund- och medlemstidningar, sociala medier, nyhetsbrev eller på hemsidor.

Jag tar fram kommunikationsstrategier eller -planer där det behövs och jag producerar text som skapar engagemang, lyfter fram det viktiga och talar till de relevanta målgrupperna på ett språk som passar dem. Så om du behöver hjälp med det, slå mig en signal eller skicka ett mejl.

Fredrik Rosenqvist
+358-400-183846
fredrik@pagronkvist.ax

Få ut ditt budskap i media

Att få genomslag i traditionella medier är ett av de mest kostnadseffektiva sätten att bygga kännedom om ditt varumärke och skapa engagemang kring dina produkter och tjänster. På samma gång kan det vara svårt att nå ut och om bevakningen inte blir som du hade tänkt dig kan skadan bli stor.

Jag har mer än tio års erfarenhet av att både jobba och leda arbetet på en nyhetsredaktion. I dag hjälper jag olika företag i sin kommunikation med media – bland annat genom att coacha dem i sina kontakter med journalister, analysera hur de borde jobba för att stärka sitt varumärke genom traditionella medier samt hjälper dem att formulera pressmeddelanden.

Ta gärna kontakt om du är nyfiken på hur jag kan hjälpa just dig.
Fredrik Rosenqvist
+358-400-183846
fredrik@pagronkvist.ax

Inspireras av föreläsningar och workshops

Behöver du någon som leder en workshop, modererar en debatt eller håller en föreläsning om ett ämne som rör exempelvis hållbara investeringar, privatekonomi, klimatfrågan, kommunikation, megatrender eller opinionsbildning?

Mejla mig på fredrik@pagronkvist.ax eller ring +358-400-183864 om du vill ha en offert på till exempel ett moderatorsuppdrag.

Anlita en frilansjournalist

Även om jag till största del ägnar mig åt strategisk kommunikation, jobbar jag också som frilansjournalist på Åland. Dels tar jag mig an skrivuppdrag åt olika morgon- och kvällstidningar, dels gör jag ett inslag varje vecka om näringsliv och ekonomi åt Ålands Radio.

Jag har mer än tio års erfarenhet av att jobba med journalistik. Jag både skriver, filmar och gör radio. Min främsta styrkor och intresseområden som journalist är:

  • Ekonomi- och näringsliv
  • Opinionsbildning och krönikor
  • Intervjuer
  • Granskningar och grävjobb

Så kontakta mig gärna om du har behov av en frilansjournalist på Åland.
Fredrik Rosenqvist
fredrik@pagronkvist.ax
+358-400-183846

Maten räckte en månad – nästan

Som jag skrev i ett tidigare inlägg har vi börjat månadshandla – dels för att spara pengar och tid, dels för att belasta miljön mindre. Januari närmar nu sig sitt slut och vi klarade oss nästan på det som vi handlade i början av månaden. Dessutom minskade våra matkostnader med nästan 200 euro jämfört med en normal månad. Några saker gick däremot inte riktigt som vi hade tänkt oss:

  • Vi fick slut på yoghurt och tvingades stödhandla.
  • Jag blev otroligt sugen på lite alkoholfri cider och svängde förbi matbutiken.
  • Jag fick vinterkräksjukan i slutet av januari, så vi fick stödhandla blåbärssoppa och bananer.
  • Vi hade planerat in lite för lite grönsaker i våra måltider.

Förutom att det förstås är kul att ha sparat pengar på att månadshandla – pengar vi nu investerat i gröna obligationer – var det en väldigt positiv upplevelse att månadshandla:

  • Det var otroligt skönt att ha en färdig meny och inte behöva tvingas fundera över vad vi skulle äta varje dag.
  • Vi sparade väldigt mycket tid på att inte behöva åka och handla så ofta.
  • Vi åt i allmänhet mer varierat och godare (rödbetssoppan på bilden var en av favoriterna).

Målet är givetvis att fortsätta månadshandla (eller åtminstone handla max varannan vecka) framöver. Det här ska vi försöka bli bättre på när vi handlar i februari:

  • Handla något som vi kan unna oss, till exempel en glass eller så. Att leva helt strikt en månad funkar inte.
  • Planera för det som inte går att planera för – till exempel att någon går och blir magsjuk.
  • Köp betydligt mer grönsaker – pickla och frys in det som inte håller sig färskt.

Mat som räcker i en månad

Under 2020 går jag all in i att följa råden i min egen bok i syfte att göra större nytta för miljön och spara en hel del pengar. Som jag skriver i boken finns det få andra konsumtionstyper som går så snabbt att ändra som vad vi äter. Förutom att maten är det kanske enklaste sättet att påverka sina månadskostnader, är det också det enklaste sättet att minska sin klimatpåverkan. Att äta billigare och bättre är ett överlägset sätt att rivstarta både sitt sparande och sitt miljöarbete.

Jag och min fru har nu gått in för att månadshandla i stället för att åka till butiken fler gånger i veckan. För några dagar sedan handlade vi mat för hela januari och summan blev drygt 270 euro, mindre än hälften jämfört med det vi lägger på mat en normal månad. Vår metod var ganska enkel. Vi utgick från det vi redan hade hemma (bland annat mycket risottoris) och tog fram recept på 28 olika maträtter. Vi lagar dubbla portioner av dessa rätter så de räcker både till middag och lunch.

Vi har också som mål att äta rött kött max en gång i veckan och kyckling max två, resten av måltiderna ska bestå av i första hand grönsaker och i andra hand fisk. Vi bakar dessutom vårt eget bröd och eftersom jag har Oatly i kaffet behöver vi inte packa kylen full av mjölk. Det här gör att vi minskar både våra kostnader och vårt klimatavtryck på följande sätt:

  • Vi slipper cirka 15 korta resor med bil till mataffären under den tiden på året då bilar drar som mest bensin.
  • Eftersom vi alltid har lunchlåda slipper vi äta ute. Att äta ute är både dyrt och har ett stort klimatavtryck.
  • Vi ökar vår konsumtion av vegetabilisk protein som linser och andra grönsaker, vilket både är billigare och bättre för miljön.

Däremot valde vi att köpa allt ekologiskt. Det är visserligen dyrare på kort sikt, men på längre sikt tror vi att det gynnar både oss och miljön.

Som jag också påpekar flera gånger i boken är det viktigt att de pengar man sparar på att minska en viss typ av konsumtion inte går till annan konsumtion, utan faktiskt till sparande. Så vi är noga med att pengarna vi sparar på att äta billigare verkligen går direkt till sparande, i det här fallet till att köpa andelar i en fond för gröna obligationer som är knuten till vårt matkonto. Om vi verkligen lyckas klara oss på den mat vi köpt tar det oss en minut att föra över de pengar som blev över till vår fond för gröna obligationer och sedan får de ligga där och växa till sig.

I slutet av januari återkommer jag med hur det gick! 🙂

#sparaförklimatet – nu börjar det

Hur går det till i praktiken att leva på ett sätt som innebär att du gör stor nytta för miljön och samtidigt kraftigt förbättrar din privatekonomi? År 2019 skrev jag boken ”Rädda miljön och bli rik på kuppen – En praktisk guide till smart konsumtion, ökat sparande och hållbara investeringar”.

Jag har fått jättebra respons på boken där människor i alla åldrar – rika som fattiga, män som kvinnor – sagt att de tycker om tankesättet i den. Det finns helt klart en vilja hos människor att förändra eller åtminstone tänka till kring sättet de lever och konsumerar på, vilket åtminstone ger mig visst hopp i dessa tider av klimatångest.

För att ta vara på den här viljan ska jag under hela 2020 följa mina egna råd i boken och efter bästa förmåga omsätta dess tankesätt i praktiken under hashtaggen #sparaförklimatet. Visst, till stor del lever jag redan efter principerna i boken, men även jag kan förändra en hel del i mitt sätt att konsumera, spara och investera.

Till exempel är mina matkostnader fortfarande alldeles för höga, i första hand på grund av att jag planerar mina inköp för dåligt. Därför blir min första utmaning att få ner mina månatliga matkostnader genom att dels handla all mat för en hel månad vid ett enda tillfälle, dels äta mindre kött och mer vegetarisk mat.

Den största anledningen till att jag gör det här är att jag verkligen brinner för miljön samt att jag har relativt ambitiösa mål för hur jag vill att min privatekonomi ska se ut. #sparaförklimatet är därmed både ett sätt att utmana mig själv och, förhoppningsvis, inspirera andra på köpet.

Genom att följa råden i boken ska jag göra mitt absolut bästa för att minska mitt klimatavtryck, spara ännu mer än jag gör i dag och investera de pengar som förhoppningsvis blir över i de bästa miljöplaceringarna jag kan hitta. Och sedan ska jag förstås skriva, visa och i olika sammanhang prata om hur det går för mig.

Så stoppa inte undan ”Rädda miljön och bli rik på kuppen” i bokhyllan, utan ha den framme och häng med i mina försök att omsätta den i praktiken. Om du ännu inte skaffat boken – låna den av någon eller köp den. Det är både roligt och ganska lätt att börja spara en hel del pengar och bli en riktig miljöhjälte, så varför inte sätta igång direkt!

Därför lönar det sig att placera hållbart

Henrik Herlin på Ålandstidningen (min gamla arbetsplats) har skrivit en riktigt bra recension av min bok “Rädda miljön och bli rik på kuppen”. Ur min synvinkel är analysen av bokens syfte, förtjänster och tillkortakommanden mitt i prick. Han förstår vad jag vill ha sagt och lyfter dessutom fram olika nyanser och tolkningar som jag själv inte har tänkt på. Han har egentligen bara två invändningar mot boken som jag inte riktigt håller med om och som jag tycker det kan vara intressant att diskutera.

Den första invändningen är att placeringar i exempelvis solenergi, vindkraft och återvinning är riskabla eftersom verksamheternas lönsamhet bygger på offentligt stöd. Det stämmer att både vind- och solenergi tidigare var beroende av olika former av offentligt stöd för att gå runt, men tack vare en snabb teknisk utveckling är produktionskostnaderna för förnyelsebar energi i dag lägre än för både kol- och kärnkraft. Den förnyelsebara energin gynnas fortfarande av olika former av skattelättnader och stöd, men är numera konkurrenskraftig på marknadsmässiga villkor.

Och visst kan som Henrik Herlin skriver enskilda politiska beslut förändra lönsamhetskalkylerna för bolag verksamma inom förnyelsebar energi och återvinning, men det här gäller för samtliga branscher. Jag skulle till och med hävda att risken för politiska beslut som sätter käppar i hjulen för lönsamheten är betydligt större för de branscher som bidrar till stora utsläpp av koldioxid än för hållbara branscher.

Till exempel består oljebolagens största tillgångar av oljereserver som forskarna säger inte får användas om vi vill undvika en klimatkatastrof. Vad är då mer sannolikt: att politikerna fattar beslut som kraftigt minskar oljereservernas värde eller att de fattar beslut som gör det olönsamt att producera sol- och vindkraft?

Henrik Herlins andra invändning är att det kan vara kontraproduktivt att investera i miljöbolag eftersom det kan driva upp bolagens aktiekurser, vilket i sin tur skrämmer bort institutionella placerare. Jag skulle hävda att det är precis tvärtom. Anledningen till att jag investerar i hållbara företag är just för att driva upp deras aktiekurser och på så sätt ge dem en konkurrensfördel mot ohållbara bolag.

Att jag och andra miljöintresserade med mig gör på det här sättet innebär att aktiekurserna i hållbara bolag stiger, vilket de fortsätter att göra i takt med att fler och fler väljer att investera hållbart. Att ett bolag har ägare som fortsätter äga aktierna i vått och torrt och kontinuerligt driver upp kurserna på det här sättet tycker jag låter som en drömplacering för stora institutionella placerare.

Genom att vi vanliga sparare dessutom placerar i hållbara fonder hos stora kapitalförvaltare som Blackrock, väljer miljöfonder i vårt eget pensionssparande samt sätter tryck på exempelvis landskapets pensionsfond att placera hållbart har de stora institutionella placerarna heller inget val: de måste sätta pengarna i hållbara bolag även om de tycker att kurserna är för höga på grund av att placerare med ett miljöengagemang drivit upp dem.

Avslutningsvis vill jag betona att det inte finns några givna svar på frågorna om vilka politiska beslut som fattas i framtiden, vilka branscher som firar störst framgångar på börsen om tio år eller vilket som är det mest effektiva sättet för en placerare att jobba för en omställning till ett mer hållbart samhälle. Det bästa vi kan göra är att ha en seriös diskussion om de här sakerna, vilket jag är glad att Henrik Herlin bidragit till genom sin recension.