Pandemier kan vara en femte megatrend

Mycket talar för att den pandemi och de åtgärder som nu vidtas för att minska spridningen av det nya coronaviruset kan få bestående och kraftiga effekter på våra tillväxtförutsättningar. Pandemier kan vara en femte megatrend som all tillväxtpolitik och hela vårt näringsliv därmed måste förhålla sig till, där det i synnerhet blir viktigt att förstå hur pandemier samspelar med de övriga megatrenderna.

Under 2019 jobbade jag tillsammans med Ålands statistik- och utredningsbyrå för att ta fram den tillväxtstudie som landskapsregeringen beställt. Mitt uppdrag var att identifiera de globala tillväxttrender som kan få störst påverkan på Ålands tillväxtförutsättningar, försöka bena ut hur den här påverkan kan se ut samt skriva kapitlet i studien som handlar om globala megatrender.

Min slutsats var att det går att identifiera åtminstone fyra megatrender som kan antas få mycket stor påverkan på de åländska tillväxtförutsättningarna. Förutom att de här fyra trenderna är starka i sig interagerar och förstärker de varandra på olika sätt. Dessutom har flera av dem absolut störst påverkan på de branscher som står för majoriteten av det åländska förädlingsvärdet (bank- och försäkring, transportsektorn, turism, med mera).

De fyra trenderna som vi identifierade i studien var:

  • Tekniska utveckling (i synnerhet AI, automatisering och big data)
  • Klimatförändring
  • Befolkningstrender
  • Skifte av ekonomiskt makt från nordväst till sydost

Eftersom det finns så enormt många förslag på globala tillväxttrender i litteraturen använde jag följande kriterier för att välja ut dem (citatet är hämtat direkt ur det kapitel jag skrev):

De flesta rapporter ställer åtminstone tre krav för att något ska utgöra en megatrend: den ska påverka en stor del av samhället, påverkan ska vara kraftig och effekterna ska inte vara övergående. Megatrender skiljer sig därmed från till exempel konjunktursvängningar och trender gällande konsumentbeteenden som klingar av efter några år. De skiljer sig också från förändringar som kan vara stora men som är isolerade till vissa branscher eller enskilda länder. Megatrender är dessutom mätbara eftersom de bland annat yttrar sig i en förändrad sysselsättningsstruktur, snabb tillväxt inom vissa branscher, tydlig tillbakagång inom andra branscher samt förändrade flöden av människor, varor och kapital.

Jag ser det som rätt sannolikt att vi nu måste lägga till en femte megatrend till listan: pandemier. Vi kan alla vara överens om att coronaviruset och allt som hänger samma med det 1) påverkar en stor del av samhället och att 2) påverkan är kraftig. Effekterna är dessutom mätbara där både sysselsättningsstrukturen förändras, vissa branscher växer (digitala mötesplattformar, hemleveranser etcetera) medan andra krymper (sportevenemang, turism, restauranger etcetera) och att vi ser tydliga förändringar i flöden av människor, varor och kapital.

Den stora knäckfrågan, och det här är ingen liten fråga, är om corona även uppfyller det tredje och sista kriteriet: 3) effekterna är inte övergående. Det vill säga, om den här pandemin leder till att vi fortsätter att förändra vårt beteende, vår lagstiftning, med mera för att antingen hålla det här viruset eller framtida virus i schack.

I dag vet ingen om världen återgår till det normala när viruset klingar av (om det klingar av) eller om det vi just nu upplever får bestående effekter på vårt samhälle och på vår ekonomi – om pandemin sätter igång en trend där viktiga ekonomiska faktorer fortsätter att förändras på ett sätt de inte skulle ha gjort om vi aldrig hade fått en pandemi. Får virusutbrottet bestående effekter på konsumentbeteende, sparkvoter, lagstiftning, samt det internationella flödet av människor, varor, tjänster och kapital som nu tar helt nya, tidigare oförutsedda riktningar?

Några konkreta exempel som ligger Åland nära: om och i så fall när blir människor återigen bekväma med att trängas i stora folksamlingar ombord på bussar, i terminaler eller ombord på kryssningsfartyg? Hur stor är risken att bufféer förbjuds av lagstiftning, att stora sportevenemang aldrig blir vad de en gång varit (det som gjorde att viruset fick så stor spridning i norra Italien och Spanien var en match i Champions League mellan Atalanta och Valencia) och att musikfestivaler får extremt svårt att locka besökare i framtiden?

Om effekterna blir bestående och om vi ser en trend där bland annat konsumenternas beteende förändras på helt nya sätt , då har vi att göra med en femte megatrend. Mycket talar dessutom för att den här trenden, likt de fyra andra, kan få stor inverkan på just de branscher som är viktiga för Åland (transport och turism) samtidigt som den påverkar och påverkas av de andra trenderna. För de andra trenderna försvagas eller försvinner inte bara för att vi får en femte – tvärtom har trenderna ofta en tendens att förstärka varandra.

Exakt hur megatrenden pandemier (eller snarare trenden att vi anpassar oss för att bekämpa och förhindra dem) påverkar de åländska tillväxtförutsättningarna, samspelar med de övriga trenderna och vilka ”policy implications” den får för en åländsk tillväxtpolitik och för åländska företag kräver förstås en noggrann analys.

De fyra trenderna som vi redan såg innan 2020 är oerhört starka och kan få stor effekt på de åländska tillväxtförutsättningarna. Om vi dessutom kastar in pandemier bland de fyra andra trenderna misstänker jag att det uppstår samband och reaktioner som gör att vi går från en potentiellt väldigt stor omvälvning till något som mer motsvarar en 50 megatons atombomb.

Jag har själv en gnagande känsla att det kan vara farligt att fokusera på tillfälliga stödåtgärder för länge, utan att fokus relativt snart bör skiftas till att utforma en tillväxtpolitik utgående från hypotesen att vi nu har att göra med en femte megatrend. Att stöda branscher i kris och att skapa förutsättningar för tillväxt är nämligen två helt olika saker och det var länge sedan den åländska tillväxten var så här hotad.

Därför lönar det sig att placera hållbart

Henrik Herlin på Ålandstidningen (min gamla arbetsplats) har skrivit en riktigt bra recension av min bok “Rädda miljön och bli rik på kuppen”. Ur min synvinkel är analysen av bokens syfte, förtjänster och tillkortakommanden mitt i prick. Han förstår vad jag vill ha sagt och lyfter dessutom fram olika nyanser och tolkningar som jag själv inte har tänkt på. Han har egentligen bara två invändningar mot boken som jag inte riktigt håller med om och som jag tycker det kan vara intressant att diskutera.

Den första invändningen är att placeringar i exempelvis solenergi, vindkraft och återvinning är riskabla eftersom verksamheternas lönsamhet bygger på offentligt stöd. Det stämmer att både vind- och solenergi tidigare var beroende av olika former av offentligt stöd för att gå runt, men tack vare en snabb teknisk utveckling är produktionskostnaderna för förnyelsebar energi i dag lägre än för både kol- och kärnkraft. Den förnyelsebara energin gynnas fortfarande av olika former av skattelättnader och stöd, men är numera konkurrenskraftig på marknadsmässiga villkor.

Och visst kan som Henrik Herlin skriver enskilda politiska beslut förändra lönsamhetskalkylerna för bolag verksamma inom förnyelsebar energi och återvinning, men det här gäller för samtliga branscher. Jag skulle till och med hävda att risken för politiska beslut som sätter käppar i hjulen för lönsamheten är betydligt större för de branscher som bidrar till stora utsläpp av koldioxid än för hållbara branscher.

Till exempel består oljebolagens största tillgångar av oljereserver som forskarna säger inte får användas om vi vill undvika en klimatkatastrof. Vad är då mer sannolikt: att politikerna fattar beslut som kraftigt minskar oljereservernas värde eller att de fattar beslut som gör det olönsamt att producera sol- och vindkraft?

Henrik Herlins andra invändning är att det kan vara kontraproduktivt att investera i miljöbolag eftersom det kan driva upp bolagens aktiekurser, vilket i sin tur skrämmer bort institutionella placerare. Jag skulle hävda att det är precis tvärtom. Anledningen till att jag investerar i hållbara företag är just för att driva upp deras aktiekurser och på så sätt ge dem en konkurrensfördel mot ohållbara bolag.

Att jag och andra miljöintresserade med mig gör på det här sättet innebär att aktiekurserna i hållbara bolag stiger, vilket de fortsätter att göra i takt med att fler och fler väljer att investera hållbart. Att ett bolag har ägare som fortsätter äga aktierna i vått och torrt och kontinuerligt driver upp kurserna på det här sättet tycker jag låter som en drömplacering för stora institutionella placerare.

Genom att vi vanliga sparare dessutom placerar i hållbara fonder hos stora kapitalförvaltare som Blackrock, väljer miljöfonder i vårt eget pensionssparande samt sätter tryck på exempelvis landskapets pensionsfond att placera hållbart har de stora institutionella placerarna heller inget val: de måste sätta pengarna i hållbara bolag även om de tycker att kurserna är för höga på grund av att placerare med ett miljöengagemang drivit upp dem.

Avslutningsvis vill jag betona att det inte finns några givna svar på frågorna om vilka politiska beslut som fattas i framtiden, vilka branscher som firar störst framgångar på börsen om tio år eller vilket som är det mest effektiva sättet för en placerare att jobba för en omställning till ett mer hållbart samhälle. Det bästa vi kan göra är att ha en seriös diskussion om de här sakerna, vilket jag är glad att Henrik Herlin bidragit till genom sin recension.

Nu går Kina i samma fälla

Även bland de som inte tar klimathotet på så stort allvar har det länge funnits en gnagande oro om vad som händer den dag människor i Kina börjar konsumera som vi gjort de senaste årtiondena. Klarar verkligen vår planet av att en miljard kineser bygger lika stora hus, köper lika många bilar och fyller sitt liv med lika mycket prylar som vi gör?

Nu behöver vi snart inte längre fundera över de här frågorna eftersom facit närmar sig i en rasande takt. Faktum är att kineser under 30 år redan gått i samma fälla som oss gällande masskonsumtion och skuldsättning. Jämfört med tidigare generationer spenderar kineser födda efter 1990 otroligt mycket mer pengar på bilar, resor och prylar.

Den nya inställningen till konsumtion har även inneburit en ny inställning till sparande. År 2008 var de kinesiska hushållens genomsnittliga skuld i förhållande till inkomst 43 procent, i dag är den 117 procent. Undersökningar har visat att hälften av alla som tar konsumtionslån i Kina är födda efter 1990 och att de för det mesta tar nya blancolån för att betala av kreditkortsskulder och andra lån.

I en längre artikel om det här fenomenet har affärstidningen Wall Street Journal pratat med ett antal yngre kineser om deras syn på sparande och konsumtion. Det som framkommer är ganska skrämmande. De flesta avfärdar helt den tidigare generationens inställning till sparande, utan säger att ”vi ser pengar som något som ska spenderas” och att ”vi har inget sparande och vi bryr oss heller inte om det”.

En av de intervjuade säger: ”Om du inte lägger pengarna på att berika ditt liv och göra dig lycklig, vad är då meningen? Ska du leva för att spara?”

Ekonomer efterlyste länge en starkare hemmamarknad i Kina för att göra landets tillväxt mer ihållande. Och visst har ekonomin och storföretag som Alibaba och Tencent gynnats av kinesernas nyfunna konsumtionsiver, men baksidan är att landet riskerar hamna i en djup ekonomisk kris längre fram på grund av en alldeles för hög skuldsättning. Så nu är det skuldsättningen, inte den lilla hemmamarknaden som oroar ekonomerna.

Ekonomiska kriser går däremot att återhämta sig från ganska snabbt, men om vi förstör miljön finns det ingen återvändo, åtminstone ingen snabb sådan. Om inte vi, och det här gäller människor i andra länder, hittar andra sätt ”berika våra liv och bli lyckliga” än att konsumera går det snart riktigt illa.

Så jobbar OP-gruppen för klimatet

OP-gruppen redovisar i detalj koldioxidintensiteten för samtliga sina aktie- och räntefonder, där skillnaden kan vara stor mellan vanliga och hållbara placeringsalternativ.
– Jämför du “Koldioxidsnål värld” med en vanlig globalfond är koldioxidavtrycket ungefär hälften så stort, säger Hannes Byskata, placeringschef vid Andelsbanken för Åland.

Enligt Andelsbankens för Ålands personal- och kontorschef Johanna Jahrén vill banken bidra till en hållbar utveckling genom att låta hållbarhet bli en del av det vardagliga arbetet.

– Hela vår verksamhet bygger på kooperation, att samarbeta och dela vår framgång med kunderna. Vår grunduppgift är att med vår starka kapitaltäckning och effektivitet skapa en bestående ekonomisk framgång, trygghet och välfärd för våra ägarkunder och omvärlden.

Johanna Jahrén nämner flera åtgärder som syftar till att skapa en bra och hållbar arbetssituation för de anställda, inklusive regelbundna utvecklingssamtal, individuella utvecklingsplaner, fokus på vila och återhämtning, friskvårdsbidrag och en tobakspolicy. Att minimera bankens egen miljöpåverkan blir också allt viktigare.

– OP-gruppen har som mål att vara koldioxidpositiva senast 2025. Vi  på Andelsbanken för Åland följer våra indirekta utsläpp för att se vad vi kan göra bättre. Vi återvinner och återbrukar vår elektroniska utrustning, vi använder lågenergilampor, vi har miljöcertifierad städning, vi har skräpplockardagar, vi har alternativ till att resa och vi vill gärna köpa ekologiska och närproducerade varor när det är möjligt.

Hållbara placeringar

Förutom exempelvis personalens resor och den egna energiförbrukningen påverkar alla bolag i den finansiella sektorn klimatet på ett positivt eller negativt sätt genom sin utlåning, sina investeringar och de fonder som säljs till kunderna. En bank som lånar ut pengar till inköp av bensinslukande muskelbåtar, finansierar investeringar i kolkraft och säljer fonder som satsar på fossila energikällor påverka klimatet negativt. En bank som finansierar gröna investeringar för privatpersoner och företag samt säljer hållbara fonder som investerar i klimatlösningar bidrar på ett positivt sätt till ökad hållbarhet.

Gällande de fonder Andelsbanken säljer finns det massor med information om hur de olika aktie-, ränte- och blandfonderna påverkar miljön i allmänhet och klimatet i synnerhet. Det finns hållbarhetsrapporter för samtliga fonder som visar deras koldioxidintensitet (det vill säga hur stora utsläpp av koldioxid bolagen som ingår i portföljen genererar), hållbarhetspoäng och en hur stor del av aktieinnehavet som har en positiv miljöpåverkan. OP-gruppen publicerar med jämna mellanrum även en lista på “förbjudna aktier” som inte får finnas med i bankens egna fonder, bland annat kolbolag och vapentillverkare.

– Vi har fyra ansvarsfulla fonder med olika teman. Fonderna har funnits ganska länge nu, men det märks att allmänhetens intresse för de här frågorna ökar. Sedan styr fortfarande börsens utveckling i hög grad intresset för olika fonder, säger Hannes Byskata.

Två av fonderna har ett tydligt klimatfokus: “Op-Klimatet” och “OP-Koldioxidsnål värld”.

– OP-Klimatet investerar i företag som påverkas positivt av att klimatförändringen motverkas. De flesta investeringarna görs i Europa och USA, men det finns även en del placeringar på tillväxtmarknader. Koldioxidsnål värld investerar i företag som har ett lågt koldioxidavtryck eller som satsar på att sänka sina utsläpp. Eftersom det hela tiden kommer nya utsläppsregler, koldioxidskatter och andra lagar kan det vara ekonomiskt lönsamt att placera i de här bolagen eftersom de slipper en massa pålagor och höga energikostnader, säger Hannes Byskata.

Klar skillnad mellan olika fonder

Hur mycket bättre för klimatet är då de ansvarsfulla fonderna jämfört med vanliga fonder? Enligt hållbarhetsanalysen för exempelvis “OP-Klimatet” består fonden till 49,3 procent av bolag vars produkter och tjänster bedöms ha en positiv inverkan på miljön. Motsvarande siffra för den populära Finlandsfonden är 5,6 procent. “OP-Koldioxidsnål Värld” har en koldioxidintensitet på 72 jämfört med 182 för en global indexfond, trots att globala indexfonder till stor del består av it-bolag vars koldioxidutsläpp är relativt små. Så visst är det stor skillnad på de ansvarsfulla och vanliga fonderna..

Förutom att OP-gruppen väljer bort bolag som släpper ut mycket koldioxid och väljer in bolag som gör bra saker för miljön i de ansvarsfulla fonderna praktiserar banken även ett aktivt ägande. Det innebär att OP-gruppen försöker påverka de bolag som ingår i fonderna i hållbar riktning genom att bland annat delta i och rösta på bolagsstämmor.

–  Det publiceras sedan rapporter halvårsvis som visar vilka stämmor vi deltagit i, vilka förslag som kommit på stämmorna och hur vi röstat. Så det finns en öppenhet där det går att se hur aktiv OP varit som ägare, säger Hannes Byskata.

Tar miljöhänsyn i sin utlåning

Gällande hur bankens utlåning påverkar klimatet emitterade OP-gruppen gröna obligationer för första gången i slutet av 2018. Bankgruppen tog in 500 miljoner euro med en löptid på fem år som nu ska finansiera olika miljöprojekt.

– Så de som håller på med hållbara företag behöver inte orora sig över att inte hitta finansiering inom till exempel förnyelsebar energi, energieffektivitet, återvinning och sopsortering. Efterfrågan på den här typen av obligationer ökar, men som vanligt ligger Finland kanske lite efter. Vår emission blev till exempel fyrfaldigt övertecknad, säger Hannes Byskata.

OP-gruppen för även in miljöhänsyn i sin utlåning.

– Vid kreditgivningen prövar vi i första hand kundernas framtida betalningsförmåga, men miljöpåverkan och miljörisker beaktas som en del av denna prövning, särskilt när kundens verksamhet är förenad med betydande risker, säger Johanna Jahrén.

Hur hållbar är egentligen din bank?

Som konsument går det att göra mycket för klimatet förutom att själv konsumera klimatsmarta varor och tjänster. Det går att be butiker ta in fler ekologiska varor, fråga sitt gym om de använder miljöcertifierad städning eller kräva att ens webbhotell byter till grön el. Men frågan är om vi inte gör allra störst nytta genom att ställa högre krav på våra banker.

Det finns få andra branscher som kan göra både så stor nytta och så stor skada för klimatet som finanssektorn. Utan bankernas hjälp är det svårt att finansiera investeringar i förnyelsebar energi, rena transporter eller smarta jordbruk. Å andra sidan är det även tack vare bankernas finansiering som kolgruvor byggs, oljefält exploateras och regnskogar skövlas.

Din bank använder de pengar som finns på ditt konto för att låna ut och investera dem. Har du koll på vilka typer av verksamheter du därmed är med och finansierar? Investeras pengarna i kolkraft, lånas de ut till någon som köper en bensinslukande sportbil eller används de till miljöprojekt? Och hur är det med de fonder du kanske äger – är du genom dem delägare i stora oljebolag som ExxonMobil? Om du äger en global indexfond är svaret ja.

Att strypa finansieringen av miljöskadliga verksamheter, och i stället göra det lättare och billigare för klimatsmarta verksamheter att låna pengar eller få in andra typer är främmande kapital, är kanske det mest effektiva sättet att ställa om till ett klimatsmart samhälle. Om bankerna imorgon skulle sluta låna ut pengar till och investera i verksamheter som missgynnar klimatet skulle den omställning som i dag verkar omöjlig att uppnå snart vara i hamn.

Så börja ställ krav på din bank – på att den inte ska finansiera miljöskadliga verksamheter eller ha olje- och kolbolag i sina fonder. Tryck på för att banken ska börja med gröna lån, gröna obligationer och utöka sitt utbud av hållbara fonder. Om du bor i Sverige kan du till exempel ta hjälp av Fair Finance Guide för att se hur miljövänlig din bank är. I många avseenden är de flesta banker väldigt lika, men det finns stora skillnader i hur stort ansvar de tar för miljön.

Handla på kredit och ta lån för att köpa aktier?

Att få koll på sin privatekonomi, leva på ett sätt som gynnar miljön och lyckas med sitt sparande handlar till största del om att skaffa sig goda vanor. Precis som att gå ner i vikt eller lära sig ett nytt språk är det inget som sker över en natt, utan det handlar om att ha en plan och göra det till en vana att följa den, dag ut och dag in.

Något jag ibland funderar över är hur jag ska göra när mitt arbete med att skaffa mig bra vanor krockar med bra ekonomiska beslut. Jag tänker i synnerhet på två exempel: att handla med kreditkort och att låna pengar för att köpa aktier.

Att aldrig handla på kredit är ett vanligt råd när det kommer till hushållsekonomi. Genom att handla saker på kredit köper du för pengar du egentligen inte har, vilket kan leda till dåliga vanor. Om du dessutom inte klarar av att betala kreditkortsräkningen tvingas du betala höga räntor och, i värsta fall, kanske hamnar hos fogden.

Å andra sidan finns det fullt rationella skäl att handla så mycket som möjligt på kredit så länge man har en bra kontantbuffert och stadiga inkomster. Trots att jag aldrig behöver handla på kredit (eftersom jag har tillräckligt med pengar på kontot) väljer jag ändå att använda mitt kreditkort så mycket det bara går.

Eftersom jag har det inställt så att hela räkningen alltid betalas automatiskt kostar det mig inga extra avgifter eller räntor när jag köper på kredit. Tvärtom tjänar jag på det:

  • Att jag kan ”låna” pengar gratis genom mitt kreditkort innebär att jag behöver en lite mindre kontaktbuffert och i stället kan placera en större del av mina pengar i till exempel indexfonder.
  • För varje euro jag handlar med mitt kreditkort får jag 0,3 procent i bonus från min bank som jag kan använda till att exempelvis betala försäkringar. Med andra ord betalar banken mig för att låna!

I det här fallet anser jag att de ekonomiska vanor jag skaffat mig genom åren är så pass starka att de inte riskeras av att jag handlar på kredit. Min kreditlimit är så liten i jämförelse med min kontantbuffert att jag när som helst kan betala räkningen. Kreditkortet får mig heller inte att köpa mer saker, utan jag köper det jag behöver, oavsett om jag gör det med kreditkort eller inte. Jag tänker inte ens att jag handlar på kredit utan det har blivit, anser jag, en god vana.

Låna pengar till aktier då?

I en mening lånar jag redan pengar till att placera i aktier och fonder. Jag skulle kunna välja att amortera ännu mer på mitt bostadslån i stället för att köpa fonder. Orsaken till att jag inte amorterar ett större belopp varje månad är att räntan på lånet är så låg att jag tjänar att ha pengarna placerade på börsen. Så jag amorterar, men inte så mycket som jag skulle kunna. Och som jag nämnde ovan kan jag också köpa lite mer aktier tack vare att jag använder mig av ett kreditkort. Men det är ändå viss skillnad på den här och att faktiskt belåna delar av sin aktieportfölj, vilket många banker erbjuder.

För många låter det helt vansinnigt att låna pengar för att kunna köpa aktier och andra värdepapper, men faktum är att det är ett mindre riskabelt och klokare finansiellt beslut än att låna pengar för att köpa en lägenhet. I synnerhet erfarna placerare och förmögna personer lånar pengar för att kunna köpa aktier (där värdepapperna används som säkerhet) eftersom det helt enkelt lönar sig att använda sig av en så kallad ”hävstång” i sin portfölj. Varför inte låna pengar till 1 procent ränta för att köpa värdepapper du är relativt säker på att minst kommer att avkasta 4 procent?

Själv lånar jag inte pengar till att köpa aktier, trots att det rent matematiskt skulle vara en bra affär. Orsaken är att medan jag är säker på att jag kan använda kreditkort utan att börja köpa mer saker eller dra på mig onödiga skulder, är jag inte lika säker på att jag klarar av att använda mig av en hävstång i min portfölj utan att det leder till dåliga vanor i mitt placerande eller att jag avviker från min plan när börsen faller kraftigt.

För att låna pengar till aktier bör man, åtminstone enligt mig, vara en rutinerad placerare som varit med om ett par kraftiga upp- och nedgångar på börsen, förstår alla för- och nackdelar med att använda en hävstång och litar fullständigt på sin egen förmåga att hålla sig till planen trots den ökade risken som en belånad portfölj för med sig. Annars kan en belånad portfölj sluta riktigt, riktigt illa. Jag känner inte att jag är där än och väljer därför att inte låna pengar för att köpa aktier. Hur resonerar du? Mejla gärna på fredrik@pagronkvist.ax

De 100 mest hållbara företagen

Det räcker inte med att vi flyger mindre, äter mindre kött eller slänger mindre mat. Utan att investera i hållbara företag eller pressa företag att bli mer hållbara genom våra investeringar blir det svårt att hejda den globala uppvärmningen.

Det mest effektiva, enklaste och billigaste sättet att göra det här på är genom att spara i hållbara fonder. Jämfört med att placera direkt i aktier är det mindre riskfyllt, betydligt mindre tidskrävande och chansen att få en bra avkastning är större.

Det är dessutom svårt att påverka genom att äga aktier direkt. Såvida du inte är miljardär är det svårt att köpa tillräckligt mycket aktier i större företag för att du ska kunna, genom ditt ägande, förmå dem att bli mer hållbara. Om du i stället köper andelar i en fond med ett hållbarhetsmandat går du samman med tusentals andra för att sätta just en sådan press på bolagen.

Men fonder är inte för alla, utan vissa vill äga aktier i företag direkt. Ett bra ställe att börja för hugade aktiespekulanter som vill investera i miljöbolag är Corporate Knights lista Global 100, som varje år utser världens 100 mest hållbara företag. De 100 företag som återfinns på listan brukar ha en tendens att slå index, så förutom att de är snällare mot miljön än sina konkurrenter går det även rätt bra för dem.

Listan för 2019 ser ut som följer:

1Chr. Hansen Holding A/SDenmark
2Kering SAFrance
3Neste CorporationFinland
4ØrstedDenmark
5GlaxoSmithKline plcUnited Kingdom
6Prologis, Inc.United States
7UmicoreBelgium
8Banco do Brasil S.A.Brazil
9Shinhan Financial Group Co.South Korea
10Taiwan SemiconductorTaiwan
11Pearson PLCUnited Kingdom
12Outotec OyjFinland
13McCormick & CompanyUnited States
14Cisco Systems, Inc.United States
15Natura Cosmeticos S.A.Brazil
16ERG S.p.A.Italy
17Analog Devices, Inc.United States
18Novartis AGSwitzerland
19CEMIGBrazil
20SanofiFrance
21EricssonSweden
22Bombardier Inc.Canada
23UPM-Kymmene OyjFinland
24BNP Paribas SAFrance
25City Developments LimitedSingapore
26bioMérieux SAFrance
27Royal KPN NVNetherlands
28Siemens AGGermany
29Valeo SAFrance
30LG Electronics Inc.South Korea
31Amundi SAFrance
32Ecolab Inc.United States
33CapitaLand LimitedSingapore
34Vestas Wind Systems A/SDenmark
35ING Groep NVNetherlands
36Electrolux ABSweden
37Teck Resources LimitedCanada
38Dassault Systemes SAFrance
39HP Inc.United States
40Comerica IncorporatedUnited States
41Sun Life Financial Inc.Canada
42VERBUND AGAustria
43Kone OyjFinland
44Suncor Energy Inc.Canada
45ABB Ltd.Switzerland
46Eli Lilly and CompanyUnited States
47Nordea Bank ABSweden
48Autodesk, Inc.United States
49Metso OyjFinland
50AstraZeneca PLCUnited Kingdom
51KeyCorpUnited States
52Alphabet Inc.United States
53MetLife, Inc.United States
54Industria de Diseno TextilSpain
55Danaher CorporationUnited States
56Halma plcUnited Kingdom
57Total SAFrance
58Novo Nordisk A/SDenmark
59PNC Financial ServicesUnited States
60Schneider Electric SEFrance
61Iberdrola SASpain
62Alstom SAFrance
63Bank of America CorpUnited States
64Nokia OyjFinland
65Unilever PLCUnited Kingdom
66Ingersoll-Rand PlcUnited States
67Commerzbank AGGermany
68Acciona SASpain
69Tesla IncUnited States
70Itron, Inc.United States
71Westpac Banking Corp.Australia
72ENGIE Brasil Energia S.A.Brazil
73Eisai Co., Ltd.Japan
74National Australia BankAustralia
75AAK ABSweden
76Lloyds Banking Group plcUnited Kingdom
77OSRAM Licht AGGermany
78Takeda Pharmaceutical Co.Japan
79UCB S.A.Belgium
80Intesa Sanpaolo SpAItaly
81Workday, Inc.United States
82Yokogawa Electric Corp.Japan
83Samsung SDI Co., LtdSouth Korea
84adidas AGGermany
85Campbell Soup CompanyUnited States
86Advantech Co., Ltd.Taiwan
87ANSYS, Inc.United States
88Kesko OyjFinland
89Sekisui Chemical Co., Ltd.Japan
90VMware, Inc.United States
91Canadian Tire CorporationCanada
92Kao Corp.Japan
93Accenture PlcIreland
94Celestica Inc.Canada
95Toyota Motor Corp.Japan
96Konica Minolta, Inc.Japan
97Spectris plcUnited Kingdom
98L’Oréal SAFrance
99Bayerische Motoren WerkeGermany
100Panasonic CorporationJapan

Men vad ska du tjäna pengar på?

Jag har fått flera frågor om hur jag egentligen ska tjäna pengar på sajten och vad som är På grön kvists affärsmodell. Det hela kan sammanfattas så här.

  • Inspirera mig själv och andra. Även om jag redan i dag lever ganska ekonomiskt och hållbart behöver jag ”grönkvista” mig själv. Merparten av mina placeringar är till exempel inte hållbara i dag, men det tänker jag ändra på. Genom att driva På grön kvist skaffar jag mig kunskap och jag pushar mig själv till att göra mitt sparande helt hållbart, vilket jag tror gynnar min ekonomi på lång sikt. Jag vill också att alla de val jag gör ska vara bra för miljön, oavsett om det handlar om vilken mat jag äter eller vilka kläder jag köper. På grön kvist är en process där jag skaffar och delar med mig av kunskap om de här sakerna.
  • Marknadsföring. Min huvudsakliga intäktskälla framöver är som frilansade journalist och forskare. Som frilansare är det viktigt att marknadsföra sig själv, men i stället för att bara ha en sida med mina kontaktuppgifter, mitt cv och min portfolio försöker jag på samma gång göra något som jag tycker är roligt och som kan göra lite nytta. Med lite tur blir någon uppdragsgivare inspirerad av sajten, vilket gör att jag får fler eller intressantare frilansjobb.
  • Nya tjänster. Jag planerar att vid ett senare tillfälle lägga till fler tjänster på sajten. Det kan blir fråga om workshops för privatpersoner, organisationer eller företag som vill få hjälp med ekonomi- och hållbarhetsfrågor samt hur de hänger ihop. Det kanske uppstår en efterfrågan på coachning hos människor som verkligen är motiverade att försöka spara en större del av sin inkomst och använda pengarna så den positiva effekten på miljön blir så stor som möjligt. Det är heller inte omöjligt att jag sätter ihop föreläsningspaket om hur man ”grönkvistar” sin privatekonomi, om hållbara placeringar, och så vidare. Någon form av webbshop är heller inte utesluten.

Så just nu är På grön kvist lika delar välgörenhet, marknadsföring och något jag kanske kan tjäna pengar på i framtiden. Hoppas det förklarar saken, annars går det bra att mejla på fredrik.rosenvist[at]gmx.com

Försäkringarna som lönar sig att skaffa

Jag fick en fråga tidigare i veckan om vilka försäkringar som egentligen lönar sig att skaffa. Rent matematiskt är alla försäkringar rena förlustaffärer på förhand. Poängen med en försäkring är att du betalar för att slippa ta risker i din privatekonomi. Därmed är det heller aldrig något som lönar sig i strikt mening, utan det är en ren kostnad.

Däremot är i princip alla beredda att betala för att åtminstone bli av med vissa risker. Hur mycket risk vi vill bli av med varierar från person till person – vissa är beredda att ta enorma risker för att ha chans att tjäna eller spara pengar, andra är knappt villiga att ta några risker alls. Så om du är en person som är villig att ta risker: teckna så lite försäkringar som möjligt, och omvänt om risker är det värsta du vet.

Ett gott råd är att alltid teckna försäkringar mot osannolika men väldigt kostsamma händelser. Typexemplet är en hemförsäkring som gör att du får ett nytt hus om det gamla brinner ner eller att försäkra stora skogsegendomar mot brand.

Ett lika gott råd är att undvika att teckna försäkringar mot händelser som inte är speciellt kostsamma eller som är väldigt vanliga. Det är till exempel sällan värt att försäkra en vedeldad, fristående bastu eftersom de brinner ned så ofta (vilket gör premien otrolig hög) eller att försäkra sig mot vanliga läkarbesök som kanske kostar 100 euro.

Så koncentrera dig på att försäkra dig mot de stora riskerna som husbränder, att väldigt värdefull egendom förstörs eller att du blir arbetsoförmögen – sålla sedan bort resten. Den bästa försäkringen mot smärre olyckor är trots allt sparade pengar på banken!