Ju fler saker du köper, desto fler saker behöver du

Går det att säga att vi köper för mycket saker? Ur en miljösynpunkt är svaret definitivt ja. Förutom att tillverkningen av alla grejer vi samlar på oss utarmar jordens resurser och bidrar till klimatförändringen hamnar varje år ungefär tio miljoner ton plast i världshaven. Men går det att säga att vi även ur en rent privatekonomisk synvinkel köper för mycket saker?

Enligt grundkursen i nationalekonomi är svaret på frågan nej. Vi är rationella individer med fullständig information som är kapabla att fatta de ekonomiska beslut som vi själva har störst nytta av. Om vi tar ett sms-lån för att köpa en ny spelkonsol, tio nya spel och ett nytt ljudsystem är det för att vi själva anser att det är värt det.

Men riktigt så enkelt är det inte. Vi är inte alltid speciellt rationella och vi saknar ofta information och kunskap för att kunna fatta bra ekonomiska beslut. När vi köper på oss saker överskattar vi systematiskt hur lyckliga de här sakerna gör oss samtidigt som vi underskattar vilken effekt reklam har på oss och hur stor nytta det skulle göra att spara pengarna i stället.

Ett annat intressant fenomen som får oss att köpa mer än vi egentligen behöver är den så kallade Diderot-effekten. Den här effekten uppstår eftersom olika saker har en tendens att komplettera varandra , vilket innebär att nu du köper en sak skapas ett nytt behov av att köpa andra, kompletterande saker.

Säg att du köper en ny spelkonsol. Du skapar då ett behov av att köpa spel till din konsol, kanske en ny bekvämare fåtölj att sitta i medan du spelar, en ny större tv och en bättre ljudanläggning. Köpet av spelkonsolen skapar en kedjereaktion av utgifter du inte kunde förutse när du fattade beslutet att köpa den. Om du hade vetat hur stora utgifter köpet av konsolen skulle leda till hade du kanske aldrig köpt den från början.

Diderot-effekten leder därmed till det lite märkliga fenomenet att ju färre nya saker du köper, desto mindre är ditt upplevda behov av nya saker. Du mildrar inte suget efter nya saker genom att köpa saker, du förstärker det. Det är bland annat därför många av oss skulle känna oss lyckligare om vi köpte färre saker, trots att grundkursen i nationalekonomi kanske säger något annat.

Följ rätt konton, minska habegäret

Skulle du vilja leva på ett sätt som är bättre för miljön, spara mer pengar och klara dig på mindre saker? Då kan ett bra första steg vara, om du använder Instagram mycket, att se över vilka konton och hashtags du följer.

Om du vill gå ner i vikt och komma i bättre form gör du bra i att sluta följa matkonton och människor som bakar och i stället följa konton som varje dag inspirerar dig att träna och äta nyttigare. Du bör tänka på samma sätt med ditt sparande och ditt miljöengagemang. Gå igenom de inlägg du har i ditt flöde och ställ dig frågan: vilka får dig att vilja köpa mer saker, resa eller spendera pengar på sådant du kanske egentligen inte behöver?

Skippa de här kontona och följ i stället människor och hashtags som inspirerar dig att köpa mindre saker, spara mer och leva på ett sätt som gynnar miljön. Om du följer resekonton kommer du att vilja resa, om du följer konton om en minimalistisk livsstil kommer du att vilja köpa mindre grejer. Det finns en otrolig mängd konton som kommer med massor med bra tips på hur det går att leva billigt, få bort alla onödiga saker ut sitt liv och i stället satsa på sitt eget sparande. Följ dessa i stället för att utsätta dig för en massa frivillig reklam!

Två konton jag gillar är Minimalistinnan och Ekonomenstips.

Så sänker du dina klädkostnader

Hur vi väljer att köpa kläder är för de flesta av oss ett ganska sorgligt kapitel. Vi tenderar att lägga massor med pengar på att fylla vår garderob till bristningsgränsen, bara för att stå där varje morgon och utbrista: ”jag har inget att ha på mig!” Vågar du ens tänka på hur mycket pengar du lagt på kläder de senaste fem åren och hur stor användning du verkligen haft av alla plagg du köpt? Hur många plagg har du i din garderob som du använt kanske en eller två gånger eller till och med aldrig?

I genomsnitt köper vi cirka 13 kilo nya kläder och textilier per år, varav en tredjedel inte ens används innan de slängs. Det här är ett otroligt slöseri med pengar och jordens resurser. Så något av det bästa du kan göra både för klimatet och för din egen plånbok är att strukturera upp din garderob och dina klädinköp så att du drastiskt minskar din konsumtion. För att lyckas med det här bör du följa två enkla regler:

  • Köp bara plagg du använder minst en gång varannan vecka.
  • Köp bara plagg som du vet håller länge.

Hemligheten bakom att lägga mindre pengar på kläder är att ha en garderob med få plagg som du använder väldigt ofta, en så kallad kapselgarderob. Kapselgarderoben ska helst innehålla kläder som går att använda i så många sammanhang som möjlig, är tidlösa, går att kombinera med varandra och som håller länge. Gällande färger tänk till exempel vitt, svart och marinblått och gällande material tänk ylle, läder och annat slitstarkt.

Vad din kapselgarderob bör innehålla styrs dels av vilket jobb du har vilket liv du lever, dels vilka typer av kläder du tycker om. Säg att du är en man och har ett kontorsjobb där du kan vara ledigt klädd. På fritiden går du hellre på bio än opera. Då kan din kapselgarderob se ut på följande sätt (exklusive ytterkläder).

  • 1 par svarta jeans
  • 1 par ljusa chinos
  • 1 marinblå ylletröja
  • 1 svart ylletröja
  • 4 svarta t-skjortor
  • 4 vita t-skjortor
  • 3 marinblå skjortor
  • 3 vita skjortor
  • 8 par sockor
  • 8 par kalsonger
  • 1 marinblå kostym

Det här är ett exempel på en kapselgarderob, men exakt vilka plagg den består av spelar mindre roll, bara inget av plaggen blir hängande på galgen längre än några dagar utan att användas. Gillar du att att bara gå klädd i rött, köpa röda kläder. Måste du ha kostym på ditt jobb, köp kostymer. Om du tränar mycket, köp träningskläder. Köp aldrig något du tror att du kommer att börja använda och släng, sälj eller ge bort sådant du inte använder längre eller aldrig har använt.

Så ta det som ett projekt att börja rensa ut alla kläder du inte använder, notera vilka kläder du verkligen gillar och har ofta och skapa sedan en kapselgarderob efter det. Du väljer sedan hur mycket plagg utöver de i din kapselgarderob du vill ha, men om du går på fest två gånger i året klarar du ju dig utan 52 klänningar eller 19 slipsar. Anpassa garderoben efter den verklighet du lever i, inte efter det liv du har i fantasin. Du kommer att bli förbluffad hur mycket pengar det blir över och hur lätt det är att hitta något att ha på sig på morgonen.

Några andra bra tips på att hålla nere klädkostnaderna:

  • Det är otroligt lätt att hitta bra second hand-slipsar.
  • Satsa på en tjock tröja i merinoull av bra kvalitet. Ju mer den väger, desto mer ull får du för pengarna. De är varma, behöver i princip aldrig tvättas och håller i en evighet.
  • Köp ett par tidlösa kängor från till exempel Lundhags. De är dyra, men de håller hela livet.
  • Vädra oftare, tvätta mindre. I synnerhet kostymer och ylletröjor mår inte alls bra av att tvättas, utan de ska vädras. Att tvätta för ofta sliter både på kläderna, miljön och din elräkning. Torktumling bör i alla lägen undvikas.
  • Köp nya kläder i slutet på säsongen. Om du har en fungerande kapselgarderob vet du redan vilka klädinköp du behöver göra, vilket innebär att du kan planera i förväg och köpa till exempel en ny vinterjacka i slutet av vintern när de är på rea.
  • För inspiration, titta till exempel på Tidying Up with Marie Kondo.