Scatec Solar – norska solpaneler i tredje världen

En aktie som både gör gott för miljö och, åtminstone de senaste åren, uppvisat väldigt bra avkastning är norska Scatec Solar med huvudkontor i Oslo. För den som i första hand väljer sina placeringar efter hur stor nytta de gör för miljön finns det starka argument för att investera i just Scatec Solar.

Det är ingen dum gissning att solkraften blir en viktigt energikälla i framtiden i länderna kring ekvatorn. Men trots att solförhållandena är optimala i många fattigare länder har den största utbyggnaden av solkraft hittills skett på rikare, mer nordliga platser.

Scatec Solar går mot strömmen och har som affärsidé att utveckla, planera, bygga och driva solkraftsparker i länder som Brasilien, Malaysia, Egypten och Sydafrika. Nyttan för klimatet är uppenbar. När Scatec Solar tog sin andra av totalt tre anläggningar i Jasin, Malaysia i drift tidigare i maj såg man till att eliminera 70.000 ton koldioxidutsläpp per år och förse 31.000 hushåll med ren energi!

Bilden visar en av Scatec Solars anläggningar i Malaysia. Bild: Scatec Solar.

Så Scatec Solar gör absolut nytta för klimatet, men är aktien en bra placering? Scatec Solar har stigit med cirka 100 procent på 1,5 år (under en period när Oslobörsen i övrigt stampat på stället), något som är trevligt för de som äger andelar i bolaget sedan tidigare, men förstås gör den dyr för alla som vill hoppa på nu. Ett P/E-tal på nästan 75 och en direktavkastning på drygt 1 procent vittnar om att bolaget måste leva upp till höga förväntningar framöver för att motivera den höga kursen.

Den allmänna uppfattningen bland många analytiker är att aktien för tillfället är för dyr, både i jämförelse med konkurrenterna (som i första hand bygger solkraft i utvecklade länder) och sett till bolagets förväntade kassaflöde och vinst de kommande åren. I en väl underbyggd artikel tidigare i vår lyfte till exempel affärstidningen Barron’s fram både den höga värderingen och att bolaget löper risk att tvingas omförhandla sina allra mest lukrativa avtal i Sydafrika och Egypten som argument för varför det kan vara värt att hålla sig borta från aktien. Det råder stor politisk instabilitet på många av de marknader där Scatec är verksam, vilket givetvis medför stora risker.

Undertecknad äger 45 aktier i Scatec Solar och ägandet är ett komplement till mitt sparande i hållbara indexfoder. Risken är stor att jag går back på den här investeringen, men jag avsätter alltid en liten del av mitt sparade för placeringar som jag anser gör stor nytta och som, i brist på ett bättre ord, är roligare än att spara i hållbara indexfonder. Det gör stor nytta för miljön att investera i hållbara indexfonder, men nyttan åtminstone känns mer påtaglig när man investerar direkt i ett företag som till exempel bygger ut solkraft. Och visst, min investering i Scatec Solar kan visa sig bli värdelös, men då kan jag trösta mig med att jag åtminstone försökt göra lite gott med min pengar i stället för att investera i oljebolag och kanske tjäna bättre.

Som vanligt är det här ingen rekommendation om att köpa, sälja eller behålla aktien, utan bara en upplysning om att den existerar.

“Vi måste städa på vår egen bakgård”

David Karlsson, vd för Ålands elandelslag, säger att det är en viktig symbolhandling att välja grön el, men han efterlyser på samma gång mer konkret handling på det lokala planet för att minska beroendet av fossila bränslen.
– Om vi ska komma någonvart kan vi inte bara köpa oss fria genom att skicka papper fram och tillbaka i Europa, utan vi måste också städa upp på vår egen bakgård.

Ålands elandelslag var tidigt ute med att erbjuda ursprungsmärkt grön el till sina kunder. Hur tidigt kan David Karlsson inte riktigt svara på. Han letar i sin arbetsdator och hittar rester i affärssystemet som tyder på att försäljningen av förnyelsebar el inleddes redan i slutet av 1990-talet.

– Så vi har haft det länge, men det har blivit mer på tapeten på senare år.

Det är inte alldeles enkelt att förklara hur ursprungsmärkt grön el fungerar. När David Karlsson till exempel ska förklara hur den så kallade residualmixen uppstår (vi går inte in på det här) tvingas han blunda och koncentrera sig rejält för att inte snubbla på orden.

– Men kortfattat fungerar grön el så att alla som har ett kraftverk som producerar förnyelsebar energi kan bli certifierade och få en ursprungsgaranti per producerad megawattimme. Den här ursprungsgarantin är helt och hållet en finansiell produkt som sedan kan säljas på den öppna marknaden.

Måste ringa en mäklare

Så när elandelslagets kunder väljer grön el köper i sin tur elandelslaget ursprungsgarantier som motsvarar den mängd grön el man säljer. När elen är såld cancelleras certifikaten, så en producerad megawattimme grön el kan bara användas en gång.

– Rent konkret ringer vi till vår elleverantör i Malmö och säger att vi vill ha ett visst antal megawattimmar grön el. Om en kund har specifika önskemål på elen kan vi välja att köpa certifikat från till exempel  från vattenkraft, solkraft eller vindkraft. Men hela den här marknaden är ganska omogen. Jag kan inte logga in på webben och kolla dagspriserna, utan jag måste faktiskt ringa en mäklare. Det vore bättre om Nasdaq hade ursprungscertifikaten som en produkt.

David Karlsson, vd för Ålands elandelslag. Foto: Fredrik Rosenqvist.

Som konsument, oavsett om man är en privatperson eller ett företag, säger David Karlsson att valet av grön el i första hand är en viljeyttring.

– Det största värdet med grön el är signalvärdet, att du tar ställning för att du tycker att världen ska drivas av förnyelsebar el. För hittills har priset på ursprungscertifikaten i Norden varit så lågt att de inte haft någon större betydelse för beslut att exempelvis bygga ut vindkraften.

Gör ingen vinst på certifikaten

Ålands elandelslag gör ingen vinst på att sälja grön el, utan merkostnaden som kunderna betalar för att elen är garanterat förnyelsebar går direkt till de som producerar den gröna elen.

– Vi har ett litet påslag för våra administrationskostnader, men det mesta går rakt till producenterna. Kunderna måste ha möjligheten att välja grön el och vi ser det som självklart att erbjuda den tjänsten, men det är inget vi gör någon business på.

I dag köper ungefär 150 kunder, både företag och privata hushåll, grön el genom elandelslaget. Någon begränsning för hur många kunder som elandelslaget kan förse med förnyelsebar el finns inte.

– Om hela Åland kom till oss i dag och ville ha grön el skulle det vara ordnat i övermorgon, vi köper bara upp tillräckligt många elcertifikat. I och med att Åland är så litet rubbar vi heller inte marknaden.

Åland kan bli 100 procent grönt på två dagar

Eftersom priset på certifikaten för det mesta är så lågt och utbudet så stort skulle Åland, om viljan fanns, kunna ställa om till 100 procent förnyelsebar energi inom loppet av två dagar och till en kostnad på cirka 360.000 euro per år, exklusive moms, menar David Karlsson. Vad det kostar för ett hushåll att byta till grön el beror på förbrukningen, men för ett hushåll utan elvärme kostar det cirka 8-10 euro per år och för ett hushåll med värmepump ungefär det dubbla.

Varför väljer ni inte bara att helt gå in för grön el?
– Vi skulle absolut kunna göra det, men då påför vi en kostnad som inte alla har bett om. För många är priset en avgörande fråga, så vi låter kunden välja eftersom alla inte har möjlighet eller vill ha grön el. Alla tycker inte att klimatförändringen är ett så stort problem och industriföretagen vill att vi ska vända på varje cent för att få ner elpriset.

Köpa sig fri från ansvar

David Karlsson varnar också för att sätta för stor tilltro till grön el, speciellt om det blir ett sätt för Åland att köpa sig fri från att ta ansvar på andra sätt. Det finns även vissa problem med ursprungscertifikaten, som att det inte finns några krav på att den som säljer certifikaten verkligen måste kunna leverera grön el till köparen. Så trots att du som konsument köper grön el är elektriciteten i dina ledningar fortfarande densamma. Det du i praktiken gör är att betala ett litet stöd till de som producerar den gröna elen, men i övrigt förändras inget.

– Så vi måste ställa oss frågan vad vi egentligen gjort om vi går över till 100 procent förnyelsebar energi genom att köpa upp tillräckligt med ursprungscertifikat. Jo, vi har köpt oss fria och betalat bort pengarna från Åland. Ur ett samhällsperspektiv ser jag hellre att pengarna går till att främja produktionen av förnyelsebar energi på Åland, något som skapar arbetsplatser här.

– Det är lätt att betala lite extra och på så sätt köpa sig fri från ansvar. Men om vi ska komma någon vart kan vi inte bara köpa oss fria och skicka papperslappar runt Europa, utan också städa upp på vår egen bakgård. I Norden är elen redan nästan helt utsläppsfri, men däremot har vi stora utmaningar inom både trafik och uppvärmning. Om vi vill lösa klimatproblemet borde vi fokusera på det som gör störst skillnad.

Vill ha gröna lån

För samtidigt som elproduktionen i både Finland och Sverige redan är nästan helt koldioxidfri drivs de flesta fordon med fossila bränslen samtidigt som många hus värms med olja. Trots klimathotet installeras det fortfarande nyrenoverade oljepannor i åländska hus.

– Att fasa ut all eldning med oljepannor bör ha en högre prioritet än förnyelsebar el. Det stora problemet i dag är att det på kort sikt är billigare att skaffa en ny oljepanna än att installera en värmepump, så i synnerhet för äldre människor går det inte att räkna hem investeringen i en värmepump över tid.

– Något jag skulle vilja se är gröna lån, att landskapet borgar för de som vill göra en miljöinvestering, till exempel byta ut en oljepanna mot en värmepump. Det borde skapas en motorväg mellan bankerna och landskapet för att göra att det går smidigt och bankerna borde hitta ett sätt att göra lånen förmånliga. Eftersom det bara rör sig om en borgen kostar det landskapet väldigt lite pengar. För en sak är säker: om en ny oljepanna installeras i dag används den garanterat i minst 20 år till. Så det borde finnas ett stöd för att byta ut oljepannor.

Satsar på elbilar

Ålands elandelslag har också försökt dra sitt strå till stacken genom göra det så enkelt som möjligt för konsumenterna att producera egen förnyelsebar el och, för de som producerar mer än de förbrukar, sälja överskottet i det vanliga elnätet. Elandelslaget har också varit en föregångare i att bygga laddstationer för elbilar på Åland, trots att efterfrågan än så länge är liten.

– Det är inte någon kö till laddstationerna, men det visste vi att det inte skulle vara. Avsikten med att bygga stationerna var inte för att skapa en stor efterfrågan på kort sikt, utan att göra så att fler vågar köpa en elbil. Det är också en turistsatsning eftersom turisterna måste ha någonstans att ladda sin elbil när de är på besök. Vi har till om med skapat en egen domän för det här, elbil.ax.

Elandelslaget har byggt två laddstationer på Åland, där elen förstås är grön. Foto: Pixabay

Solceller är framtiden

Vad tror då David Karlsson om framtidens elproduktion? Kommer hushåll och företag att gå ”off grid” och helt producera sin egen el och vilka energikällor blir de viktigaste?

– Lokalt tror jag fortfarande på vindkraften eftersom vi har så bra förhållanden. Solkraften har blivit populärare och det kommer att fortsätta. Dels beror populariteten på de kraftigt fallande priserna på solceller, dels på att solenergi är det enda alternativet för privatpersoner som vill ha en egen elproduktion. Du kan sätta upp en egen mölla, men du får dålig verkningsgrad, du stör dina grannar och vindmöllan kräver mycket underhåll. Solceller kräver inget underhåll alls. Men jag tror inte det blir någon lavin med hushåll och företag som går off grid.

– Förutom att vi får mer  sol- och vindkraft i framtiden kan det komma helt andra produktionssätt, som effektiva stirlingmotorer som kan ge både värme och el eller bränsleceller. Det kan absolut komma tekniska genombrott, men det är svårt att gissa vad det blir.

Globalt då?
– I ett globalt perspektiv tror jag på solceller. Många länder ligger vid ekvatorn och har sol året om. Där finns det inget som slår solenergi. Med solceller finns det också möjlighet att bygga kraftproduktion mitt i Afrika där det helt saknas infrastruktur. Solceller har en helt enorm potential att förbättra människors levnadsförhållanden och få el till ställen där det annars inte skulle ha varit möjligt.

Den här typen av längre intervjuer publiceras i första hand för de som prenumererar på nyhetsbrevet, så registrera dig du också för att få tillgång till liknande artiklar i framtiden.

Fem aktier i grön el

Vind- och solenergi är inte bara nödvändigt för att ställa om till fossilfri el – företag som investerar i och utvecklar nya lösningar för grön el kan även vara lönsamma att placera i. Dels finns det jätteföretag som Vestas Wind Systems som tillverkar vindturbiner, dels små teknikföretag som ännu inte tjänar några pengar att tala om, men som hoppas kunna utveckla framtidens energilösningar genom allt från undervattensdrakar till stirlingmotorer.

Utbudet av aktier är stort men både på grund av hajpen kring förnyelsebar energi och den allmänna börsuppgången är priset på dem kanske inte det mest lockande just nu. Jag rekommenderar dessutom alltid att i huvudsak spara i indexfonder om man inte är expert och villig att lägga ner väldigt mycket tid på sitt sparande. Men att ha en liten del av sitt sparande i aktier kan vara ett spännande inslag i vardagen, även för den vanliga småspararen. Det är också ett effektivt sätt att hjälpa i synnerhet mindre företag som försöker utveckla lösningar på klimathotet.

Den här månaden tipsar jag därför om fem aktier inom vind- och solenergi. Tolka under inga omständigheter det här som en uppmaning att placera pengar i bolagen. Det här är bara en upplysning om vad som finns att välja mellan och jag äger själv inte några aktier i något av bolagen. Jag kanske köper aktier i något av dem i framtiden, men ett sådant beslut tar jag först efter en grundlig analys av bolaget i fråga.

AktieBörsOmsättningP/E*Utv. i år*
Eolus VindStockholm130 milj euro6,9+12,3%
SolTech Energy SwedenFirst North4,5 milj euro-30,3+115,4%
Vestas Wind SystemsKöpenhamn10,1 M euro23,6+22,0%
SeatwirlFirst North0,3 milj euro-39,4+328%
MinestoFirst North3,7 milj euro-111,7+46,5%

*Per den 15 april 2019.

Ett svenskt (eller skånskt) bolag som projekterar, bygger och driver vindkraftverk. Bildades redan 1990 som den första kommersiella vindkaftaktören på den svenska marknaden. Det senaste helårsresultatet låg på 7,81 kronor per aktie. För den som är intresserad går det att ladda ner en analys från Erik Penser bank här. För den som hellre tittar och lyssnar finns det en relativt ny presentation av bolaget att se här:

Återigen ett svenskt bolag som utvecklar och säljer olika solenergiprodukter för i princip alla typer av fastigheter. Har även verksamhet i Kina genom en joint venture. Det senaste helårsresultatet visade en förlust på 16,8 miljoner kronor, men med en växande omsättning och en (möjligtvis) spännande framtid. Här går det att se en film där vd:n presenterar bolaget:

Världens största tillverkare av vindkraftverk som, av naturliga orsaker, ofta är det största innehavet i fonder som riktar in sig på förnyelsebar energi. Har över 20.000 anställda och verksamhet i otaliga länder världen över. Huvudkontoret ligger i Århus och här går det att se en relativt ny intervju med vd:n.

Ett litet, svenskt bolag som utvecklar en ny typ av kostnadseffektiva vindkraftverk till havs. Läs mer om bolaget på den här bloggen. Har stigit med flera hundra procent det senaste året.

Ytterligare ett litet svenskt bolag som försöker utveckla en teknik som ska rädda världen, eller åtminstone generera energi från en typ av undervattensdrakar. Här en video som förklarar hur det hela går till: