Kategori: Sparande

Har du nu både lyckats bestämma hur stor buffert du behöver och dessutom sparat ihop till den? I så fall är ett grattis på sin plats – du har därmed gjort dig, din nattsömn och din privatekonomi en stor tjänst! Men det finns en sak till du måste göra innan du kan sova helt gott om natten: försäkra dig om att chansen att du nallar på din buffert är så liten som möjligt.

Det är extremt frestande att nalla på bufferten när man VILL ha en ny bil, åka på en resa eller köpa ett par nya jeans. Men det är inte poängen med en buffert Den är till för att du ska klara av dina löpande kostnader när nu drabbas av någon form av ekonomisk olycka, som att du blir arbetslös, sjuk eller drabbas av höga, oförutsedda kostnader. Så här kommer några knep du kan ta till för att skydda din buffert mot dig själv:

• Ha din buffert på ett separat bankkonto som du inte har något kort knutet till. Det bästa är om du dessutom har din buffert på en annan bank än ditt vanliga lönekonto. Poängen med det här är att du gör det krångligare för dig själv att komma åt pengarna, vilket minskar risken för att du nallar på dem.
• Skriv upp regler för din buffert – det vill säga hur stor den ska vara och under vilka omständigheter du får använda pengarna. Spara sedan reglerna på en säker plats så du aldrig glömmer dem.
• Ha ett separat sparkonto även för ditt målsparande. Eftersom du inte får använda din buffert till större inköp, exempelvis bilar eller resor, bör du ha ett skilt konto för den här typen av sparande. Om har ett förhållandevis välfyllt sparkonto som du faktiskt får använda är risken att du nallar på bufferten nästan lika med noll.

Lycka till!

Vi säger nu att du läst del 1 och kommit fram till hur stor kontantbuffert du behöver. Hur ska du då bära dig åt för att verkligen spara ihop till din buffert? Det finns i grunden tre sätt att skaka fram pengar till din buffert och du bör använda dig av samtliga tre: minska din konsumtion, öka dina intäkter och rikta om ditt sparande till ett buffertsparande.

Det bästa sättet att spara ihop till din buffert är att åtminstone tillfälligt minska dina rörliga kostnader, det vill säga minska din konsumtion. ”Rädda miljön och bli rik på kuppen” är full av tips på kostnader du kan kapa. Det kan till exempel handla om att du anstränger dig för att äta extra billigt i några månader, inför ett köpstopp på kläder eller pausar dina strömningstjänster som Spotify, Netflix och HBO.

Förutom att få mer pengar över till din buffert genom att konsumera mindre kan du också öka dina inkomster på olika sätt. Det här kan handla om att du säljer saker du inte längre behöver, jobbar extra eller hittar något nytt och förhoppningsvis roligt sätt att tjäna pengar på. De flesta av oss har massor grejer hemma som vi kan tänka oss sälja – så lägg upp dem till försäljning och stoppa pengarna i din buffert.

Som ett sista alternativ, om det inte räcker att minska dina kostnader och öka dina inkomster, kan du också rikta om ditt sparande till just buffertsparande. Om du till exempel månadssparar i aktier eller fonder bör du pausa det här sparande och styra om pengarna till din buffert i ställe. Du kan också överväga att sälja en del av dina aktier eller fonder för att på så sätt få en tillräckligt stor buffert eller till och med ansöka om amorteringsfrihet.

Att spara ihop till en buffert kan vara rätt tufft. Det är lagom roligt att tvingas avstå från strömningstjänster du tycker om eller jobba extra bara för att spara ihop pengar du ändå inte får använda. Det är betydligt roligare att leva snålt för att spara ihop pengar till ett bröllop, en resa eller en ny bil. Men tänk på att din buffert är grunden hela din ekonomi vilar på. Förutom att den är nödvändig för att allt inte ska rasa behöver du förhoppningsvis bara ihop till den en enda gång, sedan kan du ägna dig åt betydligt roligare sparande resten av ditt liv.

För att öka din motivation ytterligare kan också du bestämma på vilket sätt du ska belöna dig själv när du nått ditt mål om att spara ihop till en buffert. Om du tycker om bubbel: köp en flaska champagne, lägg den i kylen och sätt en lapp med ”buffertskumpa” på den. Förutom att det kan peppa sig att spara ihop till bufferten snabbare, minskar det risken för att du nallar på bufferten i onödan framöver.

För den absolut största svårigheten med ett buffertsparande är att låta pengarna vara ifred, och inte använda dem till något de inte är tänkta för. I bästa fall leder ett nallande på bufferten till att du måste späka dig själv igen och igen för att fylla på den buffert du varit och nallat på. I värsta fall leder det till att du inte har någon buffert den dag då du verkligen behöver den, när du till exempel blir arbetslös eller sjuk. Så i den tredje och sista delen av buffertskolan kommer några knep för hur du kan minska risken att du nallar på din buffert.

Att konsumera mindre och placera hållbart gör stor nytta för klimatet, men hur stor nytta? Hur mycket minskar ditt klimatavtryck om du köper mindre saker och placerar pengarna som blir över i hållbara fonder, gröna obligationer eller liknande i stället för att spara pengarna i vanliga fulfonder eller köpa något annat för dem?

Svaret beror helt på vad du vad du avstår från att konsumera och hur du väljer att placera pengarna. Att dra ner på sin bilkörning leder till en större minskning av dina koldioxidutsläpp än om man slutar gå på bio. På samma sätt har vissa hållbara investeringar en större positiv effekt på klimatet än andra, även om det är jättesvårt att räkna ut exakt hur stor effekten är.

Baserat på uträkningar från Blackrock och Trine leder varje 100 euro som investeras i exempelvis Den gröna portföljen till mellan 1 och 8 kilo minskade utsläpp av koldioxid per år. De flesta av oss skulle därmed behöva ha mellan 125.000 och 1 miljon euro i gröna placeringar för att fullt ut kompensera för de utsläpp vårt nuvarande leverne genererar, viket är ganska saftigt för de flesta av oss.

Knepet är att öka sitt sparande i hållbara placeringar genom att konsumera mindre, viket ger en dubbelt positiv effekt för klimatet. Då behövs ingen miljon på banken.

Säg att jag minskar min bilkörning med 5.000 kilometer per år. Min lilla Ford Fiesta förbrukar då 300 liter mindre bensin, vilket innebär att jag sparar 600 euro på bensin och släpper ut 500 kilo mindre koldioxid per år. De här pengarna euro placerar jag sedan i hållbara investeringar, vilket gör att mina utsläpp minskar med ytterligare 6 till 48 kilo per år.

Eftersom de placerade pengarna växer genom ränta på ränta-principen blir deras positiva effekt på klimatet ännu större vartefter åren går. När de vuxit tillräckligt mycket har jag kanske råd att köpa en elbil eller använda avkastning till att skaffa grön el till mitt hem. Jag har både skaffat mig en bättre ekonomi och besparat klimatet en massa utsläpp jämfört med om jag hade lagt bensinpengarna på nya kläder eller en utlandsresa.

Det finns en seglivad myt om att hållbara fonder stiger mindre i värde över tid jämfört med vanliga fulfonder. Att fonder som inte investerar i vapen, tobak och företag som inte lever upp till FN:s principer om miljö, arbetsrätt, mänskliga rättigheter och korruption har en lägre avkastning än vanliga indexfonder.

Det här stämmer inte. De senaste åren har hållbara fonder faktiskt stigit mer i värde än vanliga fonder. De senaste tre åren har till exempel MSCI:s globala index haft en genomsnittlig årlig avkastning på 11,26 procent, medan MSCI:s hållbara globala index avkastat i genomsnitt 11,62 procent. Skillnaden är inte jättestor, men de som investerat i hållbara fonder har tjänat på det.

Räknat i euro avkastade fonddelen i Den gröna portföljen (det vill säga de fyra hållbara ETF-fonderna från Blackrock) -0,82 procent 2018. Ingen lysande utveckling, men ändå inte illa med tanke på att världsindex, och därmed de flesta globala indexfonderna, avkastade -4,5 procent i fjol. OP-Världen backade till exempel 4,41 procent under 2018.

Hur fonderna i Den gröna portföljen och andra hållbara placeringar utvecklas i framtiden är omöjligt att säga, men några tungt vägande skäl till varför de skulle ge en sämre avkastning än vanliga fonder är rätt svårt att hitta.

Ni som bekantat er med Den gröna portföljen har säkert noterat att kärnan består av fyra stycken börshandlade, hållbara fonder från den amerikanska kapitalförvaltaren Blackrock. Men varför inte välja mer lokalproducerade hållbara fonder i stället, så att avgifterna stannar på Åland, i Finland eller åtminstone i Norden?

Ta OP:s ansvarsfulla fonder till exempel, som i många avseenden är riktigt bra. Två av OP:s fyra ansvarsfulla fonder lämpar sig för att utgöra kärnan i en portfölj: blandfonden OP-Hållbar Värld, som alltså placerar i både aktier och räntepapper, och aktiefonden OP-Koldioxidsnål Värld. Hur jämför sig de här två fonderna med alternativen från Blackrock?

Pris: OP tar ut en årlig avgift på 1,25 och 1,80 procent för respektive fond (för ägarkunder bli avgiften 1,0 och 1,55 procent om man tar hänsyn till bonusen). Blackrock tar ut 0,3 procent i årlig avgift för sina hållbara fonder, förutom den som riktar in på utvecklingsländer där avgiften är 0,35 procent. Om du sparar mycket (vilket du bör göra) och länge (vilket du också bör göra) har de högre avgifterna stor betydelse. Om du till exempel lägger in 5.000 euro i OP:s fonder i 20 år och avkastningen är 4 procent årligen har du betalat ungefär 1.000 euro mer i avgifter än om du hade satta in samma summa i Blackrocks fonder.

Hållbarhet: OP-Hållbar Värld rankas av Morningstar som den tionde mest hållbara fonden i sin kategori och OP-Koldioxidsnål Värld som den 27:e. Samtliga fyra fonder från Blackrock är för närvarande rankade etta i sin klass, men den här rankingen tar även hänsyn till olika etiska parametrar, inte bara miljö. Håller man sig bara till klimatavtryck klarar sig OP:s fonder bra med ett koldioxidriskbetyg på 6,47 och 9,16 (där 0 är bäst och 100 är sämst) medan Blackrocks fonder ligger mellan 7,43 och 13,59. OP:s fonder är därmed bättre för klimatet!

Diversifiering: Det är en bra idé att sprida ut sitt ägande på många olika bolag, branscher och marknader. Blacksrocks fyra fonder äger aktier i sammanlagt cirka 500 företag från hela världen. OP:s två fonder äger aktier i cirka 200 stycken bolag, där runt hälften är baserade i USA. Det blir onekligen en större riskspridning genom Blackrocks fonder. Sedan innehåller OP-Hållbar värld även räntepapper, men de fyra Blackrockfonderna kan kompletteras med gröna obligationer, till exempel från VanEck.

Så för att sammanfatta är de två hållbara fonderna från OP ett mycket bra alternativ att månadsspara i, inte minst för den som månar om klimatet och kan tänka sig betala lite högre avgifter för att kunna spara i en lokal bank. För den som värdesätter avkastning, kostnad, riskspridning och att placeringarna även ska vara etiska är Blackrocks alternativ att föredra. Men oavsett vilket alternativ man väljer är det oändligt mycket bättre än att spara i vanliga fulfonder!

Det viktigaste målet för den här sajten är att inspirera människor till att spara en större del av sin inkomst och investera pengarna hållbart, vilket skapar en dubbel nytta för miljön eftersom även konsumtionen minskar. Det här är en långsiktig process, men det finns ett mycket enkelt sätt att komma igång.

Välj ut något du kan spara in 25 euro i månaden på, till exempel genom att äta ute mer sällan, köra mindre bil eller låna böcker på biblioteket i stället för att köpa dem. Skaffa sedan ett konto på Trine och börja månadsspara för 25 euro, där du får tio euro rabatt om du använder länken. Det är lite jobb med att skaffa kontot och starta själva månadssparandet, men när det är gjort kräver sparandet inte längre någon arbetsinsats alls.

Jag har läst på så gott det går och Trine verkar vara en placering med relativt god avkastning till en rimlig risk som dessutom gör stor nytta för miljön. I korthet används pengarna till att finansiera förnybar energi i Afrika och Trine samarbetar med bland annat Sida. Den här sidan är bra för den som vill läsa mer.

Jag ställde in mitt månadssparande på följande sätt, som innebär att jag får tillbaka pengarna efter tolv månader plus åtminstone 3,5 procent ränta till den lägsta risknivån (A). Det finns förstås en risk att jag inte får tillbaka en del investeringar alls, men dels är den risken väldigt liten, dels anser åtminstone jag att nyttan investeringarna gör väger upp risken. Så om du har 25 euro i månaden att avvara – testa du också. Kolla också in Den gröna portföljen för att se hur mitt övriga sparande ser ut.

En liten tävling för att fira att sajten nu är live: Prenumerera på det månatliga nyhetsbrevet så har du chans att vinna ett presentkort på 100 euro på Trine. Pengarna kan investeras i olika projekt som hjälper människor i tredje världen att konvertera till förnyelsebar energi. En vinnare dras när 100 personer har registrerat sig för nyhetsbrevet.

Allt sparande handlar i grund och botten om att avstå från konsumtion nu för att kunna öka sina intäkter i framtiden. Det som kan komma som en överraskning för de flesta är hur lite konsumtion vi behöver avstå från i dag för att få en stor intäktsökning i framtiden.

Anledningen till det här är den så kallade ränta på ränta-effekten, där vårt sparande växer kraftigt över tid tack vare att vi får ränta även på den tidigare avkastningen. Albert Einstein lär ha kallat ränta på ränta-effekten för en av universums starkaste krafter, och det kommer alltså från mannen som i princip uppfann atombomben.

Ett kort exempel som förklarar den här ekonomiska atombomben: Säg att du avstår från en resa till Thailand och i stället investerar de 2.000 euro du sparat till resan i en fond som investerar i ren energi. Säg att du låter pengarna ligga kvar där i 30 år och att fonden avkastar i snitt 7 procent per år.

Kan du gissa hur mycket pengar du får ut när du säljer fonden 30 år senare? Jo, 15.225 euro. Du besparade klimatet utsläppen från din flygresa, du bidrog aktivt till att det utvecklas fler och bättre förnyelsebara energikällor och som lön för mödan tjänade du ett femsiffrigt belopp.

Håll med om att det kanske inte är så dumt att avstå från den där resan till Thailand varje år …