Buffertskolan, del 1

I min bok skriver jag en hel del om vikten av att ha en tillräckligt stor kontantbuffert. I tre olika blogginlägg ska jag nu i tur och ordning gå igenom tre viktiga punkter: storleken på bufferten, hur man sparar ihop till den och hur man låter den vara.

Om ditt mål är att dra ner på dina kostnader, spara mer och se dina placeringar öka i värde finns det inget, absolut inget, bättre sätt än att hela tiden se till att du har en tillräckligt stor buffert. Som jag skriver i boken:

Faktum är att en tillräckligt stor buffert är det du bör prioritera högst i hela din privatekonomi – så länge den inte är så stor som den borde vara bör du på allvar överväga att leva på existensminimum och inte unna dig något förrän problemet är åtgärdat! En tillräckligt stor buffert är nämligen den bästa och billigaste försäkringen som finns och en av de mest lönsamma investeringarna du kan göra.

Om du av någon anledning drabbas av oförutsedda kostnader eller tappar stora delar av din inkomst på grund av att du blir permitterad eller arbetslös kan en tillräcklig stor buffert vara skillnaden mellan ett litet hack i din kurva eller en kris som din privatekonomi kanske aldrig hämtar sig från, där dina besparingar raderas ut, där du måste sälja ditt hus och där du tvingas skuldsätta dig för lång tid framöver.

Att säga att en buffert är viktig är en sak, att verkligen klara av att spara ihop till en är en helt annan femma. Om buffertsparande hade varit enkelt skulle betydligt fler ha en buffert eftersom den för så stora fördelar med sig. Men faktum är att det är svårt att veta hur stor bufferten bör vara, det är svårt att spara ihop till den och det är svårt att låta den vara i takt med att åren går utan att du drabbas av oförutsedda kostnader eller uppsägning.

Hur stor bör din buffert vara?

Så hur stor bör en kontantbuffert vara? Det finns ingen optimal storlek på en kontantbuffert som passar alla. Det som avgör hur stor just din buffert bör vara är hur din ekonomi ser ut och hur du är som person. Om några eller alla av följande saker stämmer in på dig behöver du till exempel en stor buffert:

  • Du äger din egen bostad.
  • Dina intäkter täcker nätt och jämnt dina månatliga kostnader.
  • Du har en osäker anställning.
  • Du är egenföretagare.
  • Dina intäkter varierar ganska mycket från månad till månad.
  • Du har stora lån.
  • Du har höga fasta kostnader i din ekonomi.
  • Du har inget stor nätverk av släktingar som är villiga att hjälpa dig ekonomiskt när det behövs.
  • Du hatar att ta risker.

Ett bra sätt att räkna ut hur stor din buffert bör vara är att föreställa dig att du blir av med jobbet imorgon. Hur mycket får du då ut i garanterade inkomster i form av bostadsbidrag, barnbidrag, arbetslöshetsersättning och så vidare och hur väl täcker de garanterade inkomsterna alla de månatliga kostnader du har i dag? När du räknat ut det vet du hur mycket du behöver nalla på din buffert per månad om allt skiter sig och du blir av med jobbet. Det kan ta en stund att ta reda på vad du får ut i ersättningar om det blir av med jobbet, men tro mig, det är värt mödan.

Om inget av påståendena ovan stämmer in på dig klarar du dig förmodligen med en buffert på tre månader. Det vill säga: Din buffert = (Garanterade inkomster – Dina totala månatliga kostnader ) x 3. Så om du får sammanlagt 1.300 euro i arbetslöshetsersättning och bostadsbidrag och har månatliga kostnader på 2.000 euro, bör du minst ha en buffert på 2.100 euro.

Om flera eller till och med alla av påståendena stämmer in på dig behöver du åtminstone ha en buffert som gör att du klarar av att vara arbetslös i sex månader. Det vill säga: Din buffert = (Garanterade inkomster – Dina totala månatliga kostnader ) x 3. Med samma siffror som i exempel ovan bör du buffert vara minst 4.200 euro.

Den sista saken du måste ta hänsyn till är hur stora risker du själv är villig att ta. Om du är beredd att ta risken att din ekonomi skiter sig om du blir av med jobbet kan du ha en mindre buffert, men om du till exempel har barn och verkligen inte vill spela rysk roulette med din ekonomi bör din buffert vara ännu större än i exemplet ovan, kanske till och med 12 månader av garanterade inkomster minus månatliga utgifter.

Överskatta inte hur trygga dina inkomster är

Ett fel som många gör när de bedömer hur stor buffert de behöver ha är att de underskattar risken för att bli av med jobbet eller att intäkterna i deras företag minskar kraftigt. Det finns extremt få jobb som är helt trygga eller företag som kan räkna med att intäkterna alltid fortsätter flyta in i samma takt. Om du råkar vara professor eller domare i högsta domstolen är risken rätt obefintlig att du blir av med jobbet, men de flesta anda yrken är trots allt rätt osäkra.

Det här har vi sett prov på i den pågående coronakrisen. Kockar på stjärnkrogar, piloter på statliga flygbolag och kaptener på internationella kryssningsfartyg levde säkert i tron att risken att förlora jobbet var noll, tills viruset kom och vände upp och ner på allt. Vi kan aldrig veta vad som händer i framtiden. Så sent som för tre månader sedan kunde en krögare omöjligt veta att staten skulle stänga ner alla restauranger. Men även om ingen av oss kan förutspå framtiden kan vi förbereda oss inför den, bland annat genom att skaffa en tillräckligt stor buffert.

Hur stor är min buffert?

Eftersom jag är egenföretagare (vilket gör att jag aldrig kan vara säker på hur mycket jag tjänar varje månad) och bor i ett hus jag äger (vilket hela tiden leder till oförutsedda kostnader) är jag i behov av en stor buffert. Om intäkterna i mitt företag går ner till noll behöver jag kunna ta 1.500 euro ur mina besparingar per månad för att klara mig. Eftersom jag är rätt försiktig av mig vill jag kunna klara mig i åtminstone tio månader om allt skiter sig, så för tillfället ska min buffert vara 15.000 euro.

Det här är lite högre än för några månader sedan. För precis som de flesta andra har coronakrisen fått mig att inse att de intäkter jag tidigare såg som väldigt trygga inte är det. Mitt företag går fortfarande bra – men hur säker är jag på att intäkterna fortsätter flyta in i samma takt om två, fyra eller sex månader? Så för tillfället lägger jag stort fokus på mitt buffertsparande för att kunna öka bufferten från 8.000 (vilket var min tidigare buffert) till 15.000 euro. I nästa inlägg ger jag några tips på hur du kan göra för att spara ihop till en buffert!

Hållbara aktier klarar sig hittills bättre i krisen

Som jag skriver i boken ”Rädda miljön och bli rik på kuppen” finns det två väldigt bra skäl till att investera i hållbara aktier och hållbara fonder jämfört med ”vanliga” aktier och fonder. Dels gör du nytta med dina placeringar, dels ökar chansen att dina pengar växer mer i värde över tid. Det är inte bara välgörenhet att placera hållbart, utan något du själv tjänar på. Så här skriver jag i boken apropå att placera hållbart:

Överlag skiljer sig utvecklingen av hållbara och icke hållbara aktiefonder väldigt lite från varandra, men skillnaden är att de hållbara fonderna tenderar att stiga lite mer under bra år och falla lite mindre under dåliga. Mycket talar dessutom för att de hållbara fonderna fortsätter att gå bättre.

Ett sätt att spara hållbart som jag skriver om i boken, som jag själv använder mig av, är att spara i fyra hållbara fonder enligt följande fördelning:

  • Hållbara USA-fond (35%)
  • Hållbar Europafond (25%)
  • Hållbar fond för Emerging markets (15%)
  • Hållbar Japanfond (5%)

Jag månadssparar själv exakt enligt den här modellen i iShares hållbara ETF:er för just USA, Europa, EM och Japan. Håller då tesen om att ett hållbart sparande klarar sig bättre i kriser? När vi nu kommit en bit in i den kris som Coronaviruset skapat ser svaret återigen ut att vara ja.

Min sammansättning av hållbara fonder har hittills fallit med 20,1 procent i år. Ingen bra start på året, men om vi jämfört med vanliga fonder är det inte så illa. Om jag hade valt att spara iShares vanliga globalfond skulle mina besparingar minskat med 24,5 procent i värde sedan årsskiftet. Även Bloomberg noterade nyligen att hållbara fonder går bättre än traditionella fonder under Coronakrisen.

Det går förstås att hävda att det är ”ren tur” att mina hållbara fonder inte innehåller just de sektorer som fallit mest, det vill säga oljebolag och flygbolag, utan där innehav i bolag som Microsoft, som gynnas av folk distansarbetar och håller videokonferenser, samt L’Oreal och Unilever, som också klarat sig bra genom krisen, dominerar.

Det lustiga är att hållbara bolag, som inte bygger sin verksamhet på att vi ska fortsätta förstöra planeten genom ohålbara konsumtionsmönster och produktionssätt, av någon anledning verkar ha tur väldigt ofta, oavsett om det gäller geopolitiska kriser, pandemier eller ny lagstiftning. Så ofta att det snart inte går att tala om tur längre.

En annan sak som den nuvarande krisen påminner om är hur viktigt det är att inte ha alla sina ägg i samma korg. Jag sprider ut mitt eget kapital på flera tillgångsslag än aktier enligt en tydlig, förutbestämd plan. Så även om mina hållbara ETF:er fallit med 20 procent i värde sedan årsskiftet har mina totala tillgångar (som inkluderar en rejäl kontantbuffert) stigit med 3,46 procent. Utan vissa misstag som jag gjort mig skyldig till kunde och kanske borde utvecklingen varit ännu lite bättre.

Så: investera hållbart, sprid riskerna och ha en stor kontantbuffert. Det är den säkraste vägen till framgång både i bra och dåliga tider.

Förbättra din strategiska kommunikation

För ett företag är det viktigt att ha en tydlig vision, ett väletablerat sätt att jobba på och bra värderingar som styr synen på social, ekonomisk och miljömässig hållbarhet. Men det är nästan lika viktigt att kunna berätta om de här sakerna på ett bra sätt som når rätt målgrupper.

Nordiska företag har ofta starka varumärken, bra produkter och gör väldigt mycket gott för att ta ansvar för samhälle, miljö och personalens välmående. Tyvärr är vi sällan lika bra att lyfta fram och berätta om allt bra vi gör.

Jag hjälper i första hand väletablerade företag identifiera vad i deras varumärke, vision och sätt att arbeta som de borde kommunicera mera om och hur de borde kommunicera om det. Det kan handla om kommunikation i årsberättelser, hållbarhetsredovisningar, kund- och medlemstidningar, sociala medier, nyhetsbrev eller på hemsidor.

Jag tar fram kommunikationsstrategier eller -planer där det behövs och jag producerar text som skapar engagemang, lyfter fram det viktiga och talar till de relevanta målgrupperna på ett språk som passar dem. Så om du behöver hjälp med det, slå mig en signal eller skicka ett mejl.

Fredrik Rosenqvist
+358-400-183846
fredrik@pagronkvist.ax

Få ut ditt budskap i media

Att få genomslag i traditionella medier är ett av de mest kostnadseffektiva sätten att bygga kännedom om ditt varumärke och skapa engagemang kring dina produkter och tjänster. På samma gång kan det vara svårt att nå ut och om bevakningen inte blir som du hade tänkt dig kan skadan bli stor.

Jag har mer än tio års erfarenhet av att både jobba och leda arbetet på en nyhetsredaktion. I dag hjälper jag olika företag i sin kommunikation med media – bland annat genom att coacha dem i sina kontakter med journalister, analysera hur de borde jobba för att stärka sitt varumärke genom traditionella medier samt hjälper dem att formulera pressmeddelanden.

Ta gärna kontakt om du är nyfiken på hur jag kan hjälpa just dig.
Fredrik Rosenqvist
+358-400-183846
fredrik@pagronkvist.ax

Inspireras av föreläsningar och workshops

Behöver du någon som leder en workshop, modererar en debatt eller håller en föreläsning om ett ämne som rör exempelvis hållbara investeringar, privatekonomi, klimatfrågan, kommunikation, megatrender eller opinionsbildning?

Mejla mig på fredrik@pagronkvist.ax eller ring +358-400-183864 om du vill ha en offert på till exempel ett moderatorsuppdrag.

Anlita en frilansjournalist

Även om jag till största del ägnar mig åt strategisk kommunikation, jobbar jag också som frilansjournalist på Åland. Dels tar jag mig an skrivuppdrag åt olika morgon- och kvällstidningar, dels gör jag ett inslag varje vecka om näringsliv och ekonomi åt Ålands Radio.

Jag har mer än tio års erfarenhet av att jobba med journalistik. Jag både skriver, filmar och gör radio. Min främsta styrkor och intresseområden som journalist är:

  • Ekonomi- och näringsliv
  • Opinionsbildning och krönikor
  • Intervjuer
  • Granskningar och grävjobb

Så kontakta mig gärna om du har behov av en frilansjournalist på Åland.
Fredrik Rosenqvist
fredrik@pagronkvist.ax
+358-400-183846

Veckans hållbara aktie: Covanta

Vad gör bolaget?

Amerikanska Covanta äger och driver drygt 40 kraftvärmeverk för avfallsförbränning, som dels omvandlar avfall till energi, dels återvinner olika sorts metaller. Avfallshanteringen står för ungefär 70 procent av bolagets intäkter och de cirka 10 miljoner MWh energi bolaget producerar står för knappt 20 procent. Bolaget är i första hand verksamt i USA.

Varför är bolaget hållbart?

Är kraftvärmeverk för avfallsförbränning en del av ett hållbart samhälle? Är det hållbart att omvandla sopor till energi? I en mening är svaret nej. I cirkulärt samhälle producerar vi inte stora mängder avfall (helst inget avfall alls), så verksamheter som omvandlar avfall till energi blir förhoppningsvis överflödiga i framtiden.

Men som jag ser det är den här typen av verksamhet ett nödvändigt mellansteg till ett hållbart samhälle. I dag hamnar enorma mängder avfall på deponier världen över, vilket bland annat leder till enorma utsläpp av metan. Om avfallet i stället skulle hamna i Covantas anläggningar skulle det uppstå mycket stora miljövinster, trots att det bästa förstås vore om det inte uppstod något avfall från början.

Om Covanta tog hand om allt avfall i USA som i dag hamnar på tippen skulle minskningen av växthusgaser vara lika stor som om 60 stora kolkraftverk skulle stänga. Om företagets metod för att ta hand om avfall fick global spridning skulle CO2-utsläppen minska med 3,7 miljarder ton årligen och det skulle produceras lika mycket energi som alla världens kärnkraftverk, gånger två. Sådana siffror går inte att skoja bort.

Trots det är frågan om bolagets hållbarhet knepig. Bolaget har fått kritik från zero waste-håll och som jag ser det ligger aktiens potential i att företaget på ett trovärdigt sätt verkligen lyckas visa på verksamhetens miljövinster.

Covanta är en av de hållbara placeringar jag skriver om i boken ”Rädda miljön och bli rik på kuppen”. Boken går att köpa här.

Fotnot: Jag äger själv inte några aktier i Covanta och har heller inte för avsikt att köpa några aktier den närmaste framtiden. Det här inlägget varken något köpråd eller någon finansiell rådgivning.