Är du relativt ny när det kommer till placeringar i allmänhet och hållbara placeringar i synnerhet? Här kommer en liten ordlista och svar på en del frågor som läsare mejlat in. Vill du har svar på en fråga eller få ett ord förklarat? Mejla fredrik@pagronkvist.ax

Ordlista

Aktie – En aktie är en ägarandel i ett företag. Genom att gå in som delägare i ett företag har du rätt att delta i och rösta på bolagets årsstämma och få en andel av den vinst bolaget delar ut till sina delägare, vilket kallas utdelning eller dividend. Genom att köpa aktier går det att bli delägare i allt från storbolag som Apple till småföretag som Stallhagen. Förutom utdelningen går det även att tjäna pengar på aktier genom att andra människor i framtiden är villiga att köpa din ägarandel till ett högre pris än vad du betalade för den.

Aktiekurs – Enkelt förklarat är aktiekursen priset på en aktie. Om aktiekursen för Microsoft är 117,25 dollar betyder det att den senaste gången en aktie i Microsoft bytte ägare betalade köparen 117,25 dollar till säljaren. Om en aktie i Microsoft några sekunder senare byter ägare till priset 117,0 dollar betyder det att kursen sjunkit.

Aktieindex – Ett aktieindex väger samman många olika aktier till ett slags genomsnitt. Det finns ett nästan oändligt antal olika index som räknar fram ett genomsnitt för olika typer av aktier, allt från aktier i bilföretag till så kallade världsindex eller globala index som räknar fram ett genomsnitt för alla världens börser och aktier. När någon på nyheterna till exempel pratar om att ”Stockholmsbörsen” har stigit eller fallit refererar de i själva verket till att en index som väger samman alla aktier på Stockholmsbörsen har ökat eller minskat i värde.

Aktiefond – En aktiefond är ett enkelt och billigt sätt för både små och stora placerare att köpa andelar i många olika aktier. En aktiefond köper aktier i olika företag och genom att köpa en andel i fonden kan du indirekt köpa en andel i de aktier som fonden äger. En fond äger ofta hundratals olika aktier och för de flesta vanliga människor skulle det bli alldeles för dyrt att köpa alla de här aktierna själv, även om man bara köper en av varje. Skillnaden mot att äga aktier själv är att du till exempel inte får gå på bolagsstämmor om du bara äger andelar i aktierna genom en fond.

Aktivt förvaltad aktiefond – Enkelt förklarat fungerar en aktivt förvaltad fond genom att de som sköter om fonden försöker välja ut aktier som de tror på. Syftet är att bara investera i ”bra” aktier som stiger i värde eller har hög dividend och sålla bort dåliga aktier som sjunker i värde och inte ger någon utdelning. En passiv fond, även kallad indexfond, försöker inte välja ut bra och dåliga aktier utan investerar i allt och stiger, eller sjunker, därmed lika mycket som börsen i genomsnitt, det vill säga som index. Eftersom arbetsinsatsen bakom passiva fonder är betydligt mindre är även avgifterna som tas ut vanligtvis mycket lägre. Historiskt har det visat sig svårt för de flesta aktivt förvaltade fonder att stiga mer i värde än index, vilket gjort att indexfonder blivit mer och mer populära.

Räntefond – Trots att de flesta av oss sparar eller någon gång har sparat i en räntefond är de få som vet vad en sådan består av och vilka olika typer av räntefonder det finns. Extremt enkelt förklarat (det är i själva verket mer komplicerat än så här) lånar räntefonder ut pengar till stater, kommuner, företag och banker mot att de betalar ränta. Så när du köper en andel i en räntefond köper du en andel av en samling fordringar som ger rätt till en viss ränta över ett par år. Till skillnad från att bara låna ut pengarna till banken och få en ränta kan däremot räntefonder variera i pris, vilket gör att de är mer riskabla än att ha pengarna i madrassen men (i de allra flesta fall) mindre riskabla än aktier.

Börshandlad fond – Den här typen av fonder kallas ofta för ETF:er och skillnaden mot vanliga fonder är inte jättestor. Den största skillnaden är att fondandelarna handlas på börsen som vilken aktie som helst. Därmed sätts det ett nytt pris för fondandelarna hela tiden, medan priset på vanliga fonder ofta bara sätts en gång om dagen. Börshandlade fonder har ofta lägre avgifter och det går vanligtvis snabbare att få in pengarna på kontot den dag man säljer dem. Jämfört med vanliga fonder är i ETF:er på mycket stark frammarsch eftersom de är så förmånliga och enkla att köpa och sälja.

Hållbar investering/placering – Vad som är en hållbar placering eller investering är inte helt lätt att definiera, men i grund och botten är det en investering eller placering som tar hänsyn till miljön eller något annat hållbarhetskriterium. Till exempel kan en hållbar placering vara att köpa aktier i en bank som bara lånar ut pengar till miljöprojekt, att köpa andelar i en fond som investerar i förnyelsebar energi eller att köpa gröna obligationer. Att investera hållbar kan också vara att välja bort aktier i företag som skadar miljön, till exempel oljebolag.

Obligation – En obligation är kort och gott ett lån. När en stat eller ett företag säljer en obligation betyder det att staten eller företaget lånar pengar från investerare. Så om du köper en obligation för 100 euro betyder det att du har rätt att få tillbaka dina 100 euro efter ett visst antal år plus att du får en viss ränta för varje år som går. Så obligationsfonder lånar i praktiken ut pengar till en viss ränta till stater, företag och kommuner. Gröna obligationer fungerar på precis samma sätt med skillnaden att de pengar som staten, företaget eller kommunen lånar måste användas till miljöprojekt, som att installera solpaneler, byta till elbilar eller något annat.

Placering – En placering är när du köper något där det främsta syftet är att pengarna ska öka i värde.

Sparkvot – Sparkvoten är hur stor del av det du tjänar varje månad du sparar, det vill säga inte konsumerar för. Om du tjänar 2.000 euro en månad och du sparar 500 av dem är din sparkvot 25 procent. Sparande kan i det här sammanhanget även innebära att du amorterar på dina lån, köper aktier eller lägger pengarna på en klassisk bil som du planerar att sälja om några år för det dubbla.

Räntetak – I praktiken är räntetak en slags försäkring du kan ta för dina lån som skyddar dig mot om räntan skulle stiga kraftigt. Nackdelen är att räntetaket kostar vilket gör att det nästan aldrig är en bra affär, förutom för banken förstås. Orsaken till att bankerna försöker sälja räntetak är givetvis för att de tjänar pengar på det, men de flesta av oss vinner på att ha en helt rörlig ränta och i stället amortera eller spara mer när räntan är låg.

Vanliga frågor om sparande

Hur vet man vad som passar en bäst – aktier eller fonder?

Svar: Om du är väldigt intresserad, kunnig och villig att lägga ner massor med tid på dina placeringar kan aktier passa dig, men för 99 procent av befolkningen är fonder bättre, i synnerhet indexfonder. Du måste vara väldigt duktig och lägga ner mycket tid för att ha en chans att tjäna mer pengar på aktier jämfört med att bara spara i indexfonder.

Vad kan jag räkna med att tjäna på min fond/mina aktier på ett år?

Svar: Du ska aldrig räkna med att tjäna något på dina aktier eller fonder på bara ett enda år. Aktier varierar kraftigt i värde så vissa år kommer dina placeringar att minska i värde, ibland dessutom ganska mycket. Du ska i stället se ditt sparande på minst sju års sikt, gärna ännu längre. Då kan du räkna med att dina aktier och fonder ska kunna öka i värde i genomsnitt med kanske 6-7 procent per år om du har en bra riskspridning, till exempel genom att spara en global indexfond. För att få en högre avkastning än så måste du ta högre risker och därmed även vara beredd på att kunna förlora dina pengar.

%d bloggare gillar detta: