Det behövs inga avancerade budgetar à la Lyxfällan för att få koll på din ekonomi. Egentligen behöver du bara göra tre saker för att få mer pengar över när månaden är slut:

  • Köp bara det du behöver.
  • Granska med jämna mellanrum en specifik utgiftskategori med målet att minska dina kostnader.
  • Mät hur dina nettotillgångar (tillgångar minus skulder) utvecklas över tid.

Köp bara det du behöver

Att få en bra privatekonomi handlar först och främst om att skaffa sig bra vanor. Bland de bästa vanor du kan skaffa dig är att sluta köpa en massa onödiga saker. Du har förmodligen redan det mesta du behöver och det du har duger antagligen alldeles utmärkt – du måste inte byta ut det mot något nytt.

Faktum är att en anledning till varför vi numera bygger så stora, dyra och därmed energislukande hus är att vi har en massa grejer vi måste få plats med. Alternativt gör vi misstaget att bygga ett för stort hus och känner att vi måste fylla det med onödiga prylar för att det inte ska kännas ödsligt. Ni hör hur dumt det här låter och vilken björntjänst vi gör vår egen ekonomi.

Så nästa gång du känner att du vill ”unna” dig en ny sak, tänk om. Unna dig att lägga den där extra hundralappen på en hållbar investering i stället. Du besparar jorden en till sak som skadar miljön att tillverka, du tar ett steg mot att skapa ekonomisk frihet för dig själv och din hållbara investering gör en positiv insats för miljön.

Granska dina utgifter

Förutom att ständigt tänka på att köpa så lite saker som möjligt är en nyckel till att kunna spara mycket att med jämna mellanrum kritiskt granska en utgiftskategori för att se om det finns pengar att spara. Det kan röra sig om att man en månad ser över sitt boende, för att någon annan månad ta sig an sina försäkringar, transportkostnader, matkostnader, elräkningar, resevanor eller något annat.

Vissa utgiftskostnader går det att göra något åt med en gång. Se till exempel över dina matkostnader och ställ dig frågan hur mycket pengar du skulle spara varje månad genom att ta med dig en matlåda till jobbet i stället för att äta ute, genom att äta mindre kött och mera grönt eller genom att oftare utnyttja specialerbjudanden i din matbutik. Eller gå igenom hur många streamingtjänster du betalar för varje månad och ställ dig frågan vilka du kan klara dig utan.

Andra utgiftskategorier tar längre tid och mer energi att göra något åt, som boendekostnaderna till exempel. Kanske du kan spara pengar genom att skaffa en mindre bostad, hyra ut ett rum i din nuvarande bostad eller byta till en bostad som ligger närmare ditt jobb. Kanske du kan sänka dina uppvärmningskostnader genom att investera i nya fönster eller en ny värmekälla. Om det blir en vana att granska och ifrågasätta det pengarna går till, tenderar bankkontot att sakta börja växa.

Mät dina nettotillgångar

Att spara är lite som att banta – i stället för att du gör dig av med onödiga kilon minskar du ner på onödiga utgifter genom att skaffa dig bättre vanor. Men för att veta om bantningskuren och dina nya vanor fungerar måste du då och då ställa dig på vågen, för om inte vikten har minskat gör du något fel. Det är samma sak med din privatekonomi: en gång i månaden bör du ställa dig på vågen för att se om det går åt rätt håll!

Det bästa sättet att göra det här är att varje månad, dagen innan du får lön, sammanställa en förteckning över dina nettotillgångar, ditt eget kapital på företagsspråk. Det här gör du genom att addera alla dina tillgångar (kontanter på banken, värdepapper, bilar, hus och så vidare) och dra bort dina skulder. Ju mer dina tillgångar ökar och skulder minskar, desto större blir ditt egna kapital (= tillgångar – skulder). Det visar om du blivit rikare eller fattigare månaden som gick.

Så här kan en enkel uppställning se ut:

ekonomi2

Uppställningen visar hur din ekonomi kan se ut den sista dagen innan du får din lön i januari och den sista dagen innan du får lön i februari. Att kolla hur mycket pengar du har på kontot och vad dina placeringar är värda en gång i månaden är inte svårt.

Att föra in tillgångar som hus och bilar i din bokföring är lite knepigare. Med bilen kan du sätta dess värde som vad du köpte den för och sedan dra bort en vissa summa varje månad, det vill säga skriva av den. Om du till exempel köper en ny bil för 20.000 euro som du tänker äga i sju år kan du dra bort 240 euro från dess värde varje månad. Då är värdet noll efter ungefär sju år. Med huset kan ta du upp inköpsvärdet i bokföringen, men här är det inte nödvändigt med någon avskrivning eftersom du förhoppnings får igen pengarna om du en dag säljer det (vilket inte är fallet med en bil).

Målet är att få det egna kapitalet att öka så mycket som möjligt varje månad, vilket sker genom att dina besparingar ökar, skulderna minskar och avskrivningarna hålls så låga som möjligt (det vill säga: köp inte en dyr bil!). Uppställningarna visar skillnaden mellan att antingen köpa lite fonder eller amortera på ett lån i stället för att köpa en ny vinterjacka – de två första alternativen ökar det egna kapitalet, att köpa en jacka gör att det minskar.

Genom att göra det här varje månad går det att hålla koll på hur mycket det egna kapitalet ökar månad för månad. Här kan det vara intressant att jämföra ökningen med månadens intäkter för att räkna ut hur många procent av det du tjänade som gick åt till konsumtion och hur mycket som användes för att öka det egna kapitalet. I exemplet ovan gick 56 procent av inkomsterna till sparande. Ett bra mål att sträva efter är att minst 50 procent av månadens intäkter ska gå till att öka det egna kapitalet.

50 procent kan låta mycket, men egentligen är det inte det. Det är överraskande lätt att ha en sådan hög sparkvot med rätt vanor och efter en grundlig genomgång av den egna ekonomin. Det kan vara lite svårt att ta sig dit för den som är fast i konsumtionsträsket och i föreställningen att ju mer grejer du ”unnar dig”, desto lyckligare blir du. Men när du väl lyckats uppnå den höga sparkvoten inser du snabbt att den ekonomiska tryggheten du får gör att du sover väldigt gott om nätterna och att du inte saknar alla grejer och onödiga utgifter det minsta.

Frågor? Mejla fredrik@pagronkvist.ax eller prenumerera på nyhetsbrevet för att få fler tips på hur du får koll på din ekonomi.